Lägesrapport från nagelbitarcity.
Oho, pust - wow, vilken dag!
Nu är telefonintervjun över, och det känns med viss tvekan bra. Vi pratade i en timme.Eller, jag pratade mest. Jag försökte få dem att prata de också. men de ville tydligen höra mer av min (ljuva?) stämma.
De ställde rätt svåra frågor, särskilt svårt eftersom man inte ser varandra. Det är komplicerat att hålla långa utläggningar när man inte kan läsa av den man pratar med. Det blir verkligen så att man pratar TILL, inte MED. Nu är jag orolig att de tyckte att jag blabbade, men vad skulle jag göra?
Lite exempel:
- Vilken arbetssituation skulle vara mest utmanande och hur kan du se att du skulle få uppleva det hos oss?
- Det du är ute efter och vill ha, hur ser du att vi skulle kunna fylla det behovet?
- Gå igenom steg för steg hur du skulle beräkna och budgetera ett IT-projekt.
- Vilken konfliktsituation med en kund har du upplevt som svårast att hantera, och hur hanterade du den?
Jamen, vilka frågor! Bra, vettiga frågor, men ibland väldigt svåra att besvara. Tur man har talets gåva :)
Mitt i allt det här hann jag dra min arbetshistorik också... och allt detta på en timme.
Men sen, precis på slutet, när jag erbjöd mig att skicka referenser till dem så sa de att de inte behövde dem ännu, så det blev jag lite shaken av...
Samtidigt, gillade de inte vad jag berättade så gillar de inte mig, ändå. Rekryteraren säger att i England ber man bara om referenser när man gör ett arbetserbjudande så det var inget underligt alls. Ja där ser man hur det skiljer sig åt mellan kulturerna.
Så här efteråt är jag nöjd, fast självklart finns alltid saker som hade kunnat sagts annorlunda. Till exempel frågade de inte vad jag gjort det senaste året, men jag berättade ändå att jag pluggat - det kanske inte var så smart, jag vet inte... samtidigt kändes det viktigt att få sagt att jag inte gått på helfart. Och, om jag inte hade berättat hade de kanske frågat...
Så nu är det dags för the waiting game. Var jag rätt? Var jag fel? Får jag en callback? Ses vi på riktigt då? De har, fick jag veta av rekryteraren, träffat ytterligare en person idag och kommer att träffa en till imorgon - om någon av dem kom in "live" har jag ingen aning om*. Så, imorgon eftermiddag hör jag av rekryteraren igen. Hepp, inte värt att vara nervös. Jag har gjort allt jag kunde.
Here's HOPING!
-----
* Förresten kanske jag skall tillägga att nagelbitarjobbet är i Stockholm. Så får jag det går flyttlasset...
-----
Andra bloggar om: telefonintervju, nervöst, babbel
13 kommentarer:
Att skriva utan tummar var en utmaning, men kommer att gå bra.
Lycka till. Brake a leg osv.
tacktacktacktacktack!
du regerar, och sthlm! gud vad vi ska fika. du måste lära mig allt du kan.
D.H. ma cherie - Det går nog ganska fort, som Bagheera sa till Baloo :)
Förresten skall jag upp till Sthlm nästa vecka, tisdag till söndag. Fika då, kanske?
Det måste vara helt fantastiskt att flytta till Sveriges enda stad!! Jag säger som odenplan.nu, det är svårt att föreställa sig hur fantastiskt det ska vara att immigrera till Stockholm till skillnad från att vara född där.
Nog med Stockholms-patriotism (men vi är ju så braaaa!).
Lycka till med dina jobbplaner. Själv är jag jätte-nyfiken på vad det kan vara för jobb du trånar så efter -- du verkar inte ett dugg bättre än dina marskattor. Låter som något inom konsultbranchen? BCG kanske? McKenzie?
Jag bodde och pluggade i England i många år. Svårt det där med deras rutiner ibland.
Say hi to the kocken for me, will you darling?
Det här är ju bara för bra, blir ju värsta samlingen coola peeps i stan snart. Jag känner att jag börjar få ett stort, närmast obeskrivligt sug efter att snart fixa till en fest och bjuda alla otroligt sköna bloggmänniskor som håller till i Stockholm =)
Vore väl nåt?
*håller 08-tummarna*
Mr.mmm - Jag kan naturligtvis säga detsamma om Göteborg, lyllo den som får uppleva min älskade lantortsby *flinar* för första gången. Men visst, Stockholm är nice. Väldigt vacker stad. Skulle vara perfekt, om det inte var för Stockholmarna *pikar lite vänligt*
Vad det är för jobb kan jag inte riktigt säga just nu - här skall som sagt inte jinxas!
Andreas - Härligt att känna sig välkommen - och fest är jag alltid på!
Åååååååååå kom till Sthlm!! Ja men visst!! Åsså har vi jättefest och har kul! Jajjemensan!!!
*håller tummarna som fan*
Klarade du den intervjun ska du vara mer än nöjd. Trean skulle jag inte ha ställt på en intervju, vem fan kan per telefon direkt göra en steg-för-steg-lista? Hoppas dom vet vad dom söker, det verkar mera som de vill ha en profet än en pålitlig medarbetare.
Att gilla Stockholm är inte att ogilla Göteborg, eller någon annan stad, svensk som osvensk.
Trist om du skulle behöva flytta till en stad där du redan på förhand ogillar de lokala invånarna.
Men mmm, lite hjärtliga pikar måste du väl kunna ta efter ett sådant "ode till Stockholm" som du kom med? Det förstår du väl själv att kanlla STockholm för "landets enda stad" skorrar lite illa för en Göteborgare. Vad bor jag i då, en håla? Jag bara retade dig lite.
Inte vaknat på humorsidan idag nej? :)
Typiskt Goteborgare att skamta bort sadana har potentiellt livsavgorande diskussionsamnen.
O du, surpuppa kan du va sjalv! ;)
Skicka en kommentar