lördag, april 08, 2006

Blind D(H)ate

Herregud, vilken absurd kväll/natt. Otippat förvånande vid varje vändning. Förvirrat, underbart, fantastiskt rolig. Sen. Riktigt, riktigt sen.

Dejten? Värdelös. Verkligen. Oslipad, uppvisade han all den brist på charm och stil som man kan förvänta sig av en blinddejt som verkat riktigt bra "on paper". Verkligen illa. Beskrivning? Lite grov, lite överförfriskad, oförfinad, en kort snagg som försökte men inte lyckades dölja en begynnande tunnhårighet, en rent appaling lack of style and humour.*

Det höll på att gå åt pipan redan innan den blev av när han ringde, bra på örat efter sin afterwork, och härmade min göteborska på ett drygt och ytterst ocharmigt sätt. Och inte slutade när jag bad honom om det. Och föreslog att vi skulle hoppa över det här, för att han hade fått ett par öl för mycket. Det här var ju orsaken att jag alls var kvar i Stockholm, och så vill han blåsa av det halv nio på kvällen! När jag dessutom, på hans uppmaning, väntat med att äta - så jag var lite hungrig också. Hmmm, så är det - man uppskattar inte saker man får gratis.

Sedan, när han ändå kom och hämtade upp mig (efter lite dividerande) visade det sig att han inte bokat bord någonstans - vilket vi tidigare varit överens om att han skulle göra. Istället valsade vi in på Aubergine, där han enligt egen utsago svinat förra veckan**, och möttes av en sur servitris och ett otroligt fullt ställe. Vi riktades trots allt till ett bord i bardelen som fanns i hörnet men när vi kom dit kom två grabbar och fräste "vi sitter här!". Lite förvånad sa jag "Konstigt, vi blev anvisade hit av hovmästaren." "Hörde du inte? VI sitter här!" Jag ryckte på axlarna och sa nått i stil med "Ok, ok..." Dejten stod och drog mig i armen så jag följde med ut.

Väl ute från stället börjar vi gå och han pratar om att jag varit sur (vilket jag häftigt förnekar, jag var bara förvånad att bli anvisad ett ord och sedan ändå inte få det) Det fortsätter med att han säger "Är det något typiskt Göteborgskt det där, att vara aggresiv på krogen?". Nu började jag tröttna på honom så jag svarade, rätt skarpt: "Jag vet inte, är det något typiskt Stockholmskt att ryggradslöst backa ner när någon snor ens bord?". Han tvärnitade mitt på gatan och sa "Nej. vet du vad, det här funkar inte." "Nej, sa jag, det har du helt rätt i." Så vände jag på klacken och gick.

Det var den dejten det...

Klockan är nio på kvällen och jag står ensam, nykter, hungrig och businessklädd på Linnégatan, med datorväskan över axeln. Jaha... och nu då? För att tänka positivt så kunde ju kvällen i alla fall bara bli bättre :)

Fortsättning följer....

-----
Nötter:

* Jo, jo. Jag vet att jag kräsen - men det får man vara. Och jag är värd en A-karl ;)
** Varför väljer man ett ställe på en fredagskväll där man VET att personalen är sur på en?
-----
Andra bloggar om: , ,

13 kommentarer:

Anonym sa...

The Blind Date from Hell låter det som.

Det är så man skäms över att vara man om man ska jämföras med det där.

Väntar med spänning på fortsättningen...

Chris sa...

men jesus, tjejen, du gjorde helt rätt. var kommer alla de här killarna utan självbild ifrån?

Babushka sa...

Låter ju helt bizarrt. Fattar inte att du råkar ut för så många idoter?! När jag blinddejtade som galen tidigt i höstas så förväntade jag mig en massa konstiga människor men jag blev bara glatt överraskad och tänkte att det manliga släktet verkligen har rätat upp sig när de blivit runt 30.

Sen kanske det inte uppstod tycke på det sättet men jag hade jävligt kul och många trevliga kvällar.

Du måste ha extrem otur.

mitt fyrverkeri sa...

Du är så jävla rolig, vet du det? Me like!

Ms.Take sa...

Hehehe, ja - the blind date from hell var det, men vad förväntar man sig av SD egentligen?

Och emma, jag springer inte alls bara på sådana här puckon. Kolla bara på Den Vackre, vilket guldägg han var. Eller Den Kulturelle. Men, eftersom jag är rätt spontan och gärna hoppar på att göra saker utan att kolla upp grabbarna ordenligt först är det väl oundvikligt att man springer på några minor? =)

eff sa...

Nåja, den här minan hade i alla fall den goda smaken att spränga sig själv i luften med dig på behörigt avstånd, om vi ska dra metaforen lite längre (och jag gillar ju att dra metaforer låååångt).

Fortsättning följer... You tease.

eff sa...

För övrigt såg jag just rubriken på inlägget. Guldkant.

Anonym sa...

underbart roligt, men vad bra att ni lade ner ganska fort.

Det är bara att skaka av sig minorna så fort som möjligt och börja leta efter guldäggen. Kankse påskharen kan hjälpa till i år?

la-camla sa...

Oh, honey, NU blev det spännande! Uppdatering, uppdatering...

Malin Karlsson sa...

Oj, vad ska man säga om en sån dejt? Sicket pucko.
Bättre lycka nästa gång!

Nini sa...

Men jheeezuz!! Vilket jäkla riks-as! Vilken pösig jäkla drygtönt! Shit pommes!
Synd att du träffade en sån skit på SD när man kan hitta riktiga dunderfynd! Men men... better luck next time ;)

Sir Realistic sa...

Jag har aldrig varit på blin'träff, varken med chinona eller snubbe, men jag kan förstå att detta var ett typexempel på hur det INTE ska gå till.

Håller med johan om att det är så man skäms över att vara karl.

Lycka till, gullet.

Anonym sa...

Vilken sjuk värld ni lever i.