måndag, februari 13, 2006

Den Vackre

Hå hå, ja ja. Då var man färdigområdd för den här gången då. Dags att bädda om och ta ett rejält tänk på vad det egentligen är jag vill.

Det här duger ju inte, menar jag.

Jag kan inte leva med hans velighet längre. Nu får han vilja ha mig eller inte, för sjutton gubbar* Ja, fast, suck, det har jag ju sagt förut... Nå, moving on

Dejt igår, middagsdejt. Med Den Vackre. Verkligen, vilken bildskön man. Han lagade mat åt mig, i sin lilla lilla lilla lägenhet i Guldheden. Han lagade mat åt mig, god mat. Och bjöd på vin, och spelade musik. Och drog upp mig från bordet när jag precis skrattat upp bubbel i näsan från vinet för att dansa. På det lilla, lilla golvet. Candlelights. Moussaka. Vacker man. Gott vin. Goda kyssar. Varma händer.

Men inte Du. Suck. Dubbelsuck.

Han höll mig nära, nära. Varma armar. Starka armar. Frågade "känner du som jag?". "Jag vet inte hur du känner", sa jag "men jag tycker om att vara med dig". Han blev glad. Han ville mer, vill de inte alltid det? Jag sa nej, och nej, och nej. Han sa "Vill du ha mig? Känner du som jag?" Jag sa "Ja, men inte nu". Jag tror jag ljög. Jag tror det är så att inte ville ha honom, men jag ville vilja ha honom. Galet?

Han följde mig till spårvagnen, sista nattvagnen. Han var lite ledsen att jag inte ville stanna. Men samtidigt glad, tror jag, för att jag inte velat stanna, och inte velat ta av mig. Bra, tänkte han. Hon är bra. Han är gammaldags, och det är jag med.

Inte visste han att min säng fortfarande har en fördjupning efter MrX. Men honom får jag inte tänka på. Jag måste, måste, måste tänka på annat.

Gå på dejt med vackra män. Som igår ja. Tillbaka: Det var alldeles tyst, och mörkt. Snön knarrade under våra skor när vi gick, hand i hand. Gatlyktorna lös på snön, och på oss. Det var nästan magiskt. Hans kyssar smakade gott, fast lite rök. Han skrattade när jag gick ut i snön, bad mig att ge honom lite snö så han kan kyla ner sig. Sa att jag skulle få betala för allt kallvatten han måste använda. Skratt. Glittrande ögon.

Gnissel från spåren. Långt innan vagnen syntes. "Det låter som ett spöke", sa jag. Han skrattade igen, men inte jag. Så kom den, vagnen. En sista kyss och så gick jag. Chauffören såg på oss och log. Jag undrar vad han såg? Jag tror inte det var vad jag såg.

-----
Nötter:
*och sjutton gummor också. Varför heter det inte sjutton gummor för? Jämlikhet!

3 kommentarer:

Chris sa...

jag blir alldeles rysig av dina ord. sitter således i min röda soffa med en kopp java och är lite rysig. mr X... är du helt säker på att du inte vill vilja ha honom också? for old times sake, för att det skulle vara så lätt? all min kärlek.

hoppas att det är ok om jag länkar till din blogg från min.

Ms.Take sa...

Tack kära, Dina kommentarer värmer mig! Länka på du, mer än gärna.

Det kommer en fortsättning på det här stycket, skriven i samma andra - free thought flow.

Anonym sa...

Status, pengar och vacker.

Hade det räckt? ;D