Sånna som man eter?

Igårkväll var jag på Vinga.* Ett kilo färska räkor, baguetter, kall (folk)öl**, svart kaviar, romsås, solvarma klippor och solnedgång över västerhavet. Men men, inte en gullegull post till, nej!

Efter att ha skalat många, många räkor och ätit majonäsdrypande mackor, om än aldrig så lyxiga, kände vi oss båda rätt kladdiga. Dags för ett kvällsdopp! Nu märkte jag genast hur fort man vänjer sig. De senaste dagarna ute på den Älskade Ön*** hade jag vant mig vid 2, väldigt sköna saker.

1. 24-25 grader i vattnet. Fullständigt osannolika temperaturer så här tidigt på sommaren!
2. Inga maneter. Inte ens en liten blå. Maneterna dyker när det blir så varmt och lämnar oss badande ifred.

Så, glad i hågen tänkte jag slänga mig i vattnet och njuta i solens sista strålar. Precis när jag är på väg att dyka i ser jag den. En gigantisk, röd, trådig brännmantet. Va? När man så sett den första började de andra dyka upp i synfältet. Alla storlekar, från minsta lilla tumnagel till flera decimeter i diameter, simmade de omkring vår utvalda badvik.

Aha, det var alltså HÄR de höll till, alla de manteter som lämnat inre kusten ifred... Det la ju lite sordin på badlusten, kan man säga.

Röd brännmanet. Bild från Wikipedia

Skam den som ger sig! Efter lite letande hittade vi en vik utan maneter, la båten en bit ut och dök i från den. Nu kom shock nummer två.

Iiiiiiiiih! Det var iskallt! Eller ja, runt 20 kanske, men ändå. Skillnaden mellan 20 och 25 är den mellan utståbart och underbart. Så, kallbad bland maneter. Nåh, i alla fall i solnedgången, på Vinga, med färska räkor. Man kan inte få allt :)
-----
Nötter:
*Ja, med Den Charmige. Men jag skall inte besvära er med ytterligare en Harlequin-post, jag lovar ;)
** Ingen sjöfylla här inte! Fast visst hade det suttit fint med lite vin...
*** Medan jag tog en mini time-out, orsaken till att det bloggats lite dåligt i veckan.
-----
Andra bloggar om: maneter, Vinga, räkor