det man inte gör...

Igår fyllde en släkting 75. Det firade vi med supé hemma hos lilla mamma, efter att vi varit ett gäng på Trädgårdsföreningen och tittat på ett operettmedley.

Framträdandet var verkligen roligt. Jag kom direkt ifrån jobbet och kom dit lite sent, så alla dörrar in i Lagerhuset* var låsta. Vad göra?

Jag promenerade runt huset så att jag såg in igenom de stora fönster som är placerade rakt bakom scenen. Då lämpade det sig så att jag tittade rakt på min släkt, som satt på första raden. en syster såg mig och släppte in mig. Praktiskt :)

Under andra akten var det ett stycke där sångarna skulle dansa vals. En av sångerskorna hade ingen partner på scenen och gick istället ut i publiken där hon fångade upp den enda stiliga killen som var närvarande. Vi trodde alla att det var planerat, eftersom han visade sig vara överjävlig på att dansa vals. I jeans och flip-flops! Mycket, mycket bra!! Under hela dansen tyckte jag att han sneglade på mig, men tänkte att det nog var inbillning.

Efter valsen togs killen upp på scenen. Han visade sig vara från Irland och framförde helt spontant en irlänsk folksång, men en pipa som vida övergläsnte de manliga sångarna som tidigare uppträtt. Vi blev alla än mer säkra på att det varit förutbestämt. Under hela sången stod han och sjöng rakt in i mina ögon, så där att jag blev tvungen att slå ned dem efter ett tag för att inte rodna.

När föreställningen var slut skulle jag och en syster promenera hem till mamma, till förutnämnda supé. På vägen mötte vi irländaren och hans vän. Jag kunde inte låta bli att kommentera.

"Well danced!"
"Why, thank you!"

Jag och systern gick vidare längs grusgången. Jag sneglade tillbaka och såg att han stod och tittade efter mig. 50 meter senare vände jag mig om för att kika igen, och då hade han rundat huset för att kunna fortsätta titta. Han såg att jag vände mig om och vinkade åt mig. Jag log brett och vinkade tillbaka.

Senare fick jag reda på av systern att det inte varit planerat. Hon hade stått bakom irländaren och sångerskan han dansat med i toalettkön under pausen och hade hört hur de började prata. De kände helt tydligt inte varandra och hela tillställningen med att dra upp honom på scenen hade varit helt oplanerat.

Hur man ångrar det man inte gör, jag kunde ju faktiskt pratat ett litet tag med honom i alla fall. Det där var ett telefonnummer jag gärna hade haft.

Han kunde dansa**. Han kunde sjunga. Han var toksnygg. Han var intresserad.

Ack ja.
-----
Nötter:
* Det heter alltså lagerhuset för att byggnadet uppfördes för att vinterförvara Lagerträd. Lite kul kuriosa bara :)
** Som en gud. I FLIP-FLOPS gudbevars!
-----
Andra bloggar om: sångare, irländare, snygg, missad dejt