onsdag, november 08, 2006

Stressrelaterat utmattningssyndrom

Det är på riktigt nu.
På riktigt riktigt.
På det där riktiga sättet som jag aldrig, aldrig mer ville uppleva. Neonskyltarna blinkar rött.

WARNING - Reserves are dangerously low!!

Yrsel, nästan hela tiden. Det är svårt att få fram orden, både i tal och i skrift. Det är svårt att fokusera blicken. Jag känner mig... berusad, antar jag. Trots att jag inte tagit rört alkohol sedan jag åkte hem. Eller, som feber känns det. Så där bomullsfylld i huvudet som man blir av feber, ni vet? Tungan är tjock och formar sig inte som jag vill.

I bland glömmer jag av vad jag skall säga mitt i en...

Det är mycket nu. Mycket som kan orsaka. Det kan vara

  • Resan (jetlag, stress, oregelbundna sovtider, resturangmat, resturangvin)
  • Jobbet
  • Mr.X
  • All of the above.
Så nu får jag sova. Länge, varje natt. Komma tillbaka i rätt dygnsrytm. Äta bra, och inte för mycket. Dricka bra, och inget med alkohol. Avgifta kroppen. Tur jag inte röker.

Mr.X, han är där han är, och är inte här. Behöver inte oroa mig, känns inte jobbigt.

Jobbet ja... Med det är det väl som det är. Men en av tre, det skall jag väl klara? Så länge det inte är all of the above, skall det gå bra. Behöver bara sova lite. Vila lite.

Lite... Lite mycket?
-----
Andra bloggar om: , , ,

8 kommentarer:

Max sa...

Hmm... Ta det lugnt och var försiktig.
Min granne var sjukskriven i 4 år efter hon brännt ut sig, så det kan gå RIKTIGT illa med sånt där.

.... sa...

Sov. Kan du bara sova om nätterna så fixar sig det mesta. Det vet man ju men man glömmer det så lätt. Sköt om dig!

Alley Cat sa...

Det här låter inte bra alls.
Ta väl vara på dig nu! Fokusera enbart på det som är riktigt viktigt. Delegera det du kan. Sätt din egen hälsa i första rummet...

Det är du värd!

Anonym sa...

Skulle tro att det är alt. 4.

Min pappa satt i samma båt för tre år sen. Kom hem efter en jobbig USA-resa och vaknade med en minneslucka som sträckte sig 6 år bakåt i tiden. Skrämde oss rejält!

Så tagga ner, prioritera vila och motion. (men allt det där vet du redan, vis av tidigare skador ;-))

Ms.Take sa...

Jomenvisst, tack alla. Jag vet ju precis vad som händer. Som cochabamba säger dock - så länge jag kan sova är det ok. Det är den sista, värsta, återvändsgränden. Utan sömn, ingen återhämtning.

SÅ länge det finns (drogfri) sömn, finns det hopp :)

Nini sa...

*sjunger vyssanlull*

Sov darling, ta ett bad/en dusch när du kommer hem, varva ner med nåt lugnt (dvs inte dataspel/TV) och sen cuddla ner i sängen med katten. Sömn är still the shit när det gäller att må bättre...

Jag ska försöka göra samma sak. Har inte sovit ordentligt på en månad =(

Kaptenen sa...

Eller så sjukskriver du dig. Allt som får en att känna sig redigt kass är dåligt för dig.

Anonym sa...

ta hand om dig!