Kaoskväll
Jo, förra lördagen var det ja, den där jag lovat skriva om i 1/2 vecka...
Eftersom fredagen och den "stillsamma afterworken" inte blivit så stillsam var jag väldigt tveksam till om jag skulle gå ut alls. Men eftersom tjejligan skulle ut, och en av mina goa tjejkompisar som jobbar på krogen kunde vara med för en gångs skull, så fick det bli så i alla fall. Jag drog ut på det så länge jag kunde och lät ligan förfesta utan mig.
De ringde när de gick till Berså, bara för att ta en drink och hälsa på gamla jobbarkompisar. En rejäl krogrunda var planerad och nästa stopp var Nivå, så jag kom överens med dem om att ses där. Väninnan V hade kommit hem till mig och vi stod i badrummet och skvallrade medan vi fixade det sista och drack en Vodka/Redbull*
Strax innan midnatt var det så dags för Nivå - och så började dag nummer två av krogar och nattklubbar som mest bara surrade förbi. Vi var 5 glada tjejer (vissa "gladare" än andra) med skratt i kroppen och spring i benen - så det dansades och skålades och flirtades så det stod härliga till. Musiken var bra, drinkarna goda och männen många och stiliga. Precis som det skall vara! Redan på Nivå tyckte C det var dags att gå på Minttu'n** vilket väl sådär i eftertankens kranka blekhet inte var en sådan bra idé.
Från Nivå till Deep och trängsel. Här var det för fullt för att dansa och inget ögongodis att tala om, så vi nöjde oss med en drink innan vi rullade vidare till Peacock. Som alltid, mycket bättre. Glada människor framför och bakom baren, skön musik och fantastiska drinkar. Men, nu var det barrunda som gällde, inte fastna på hemmakrogen. Lounge(s) nästa!
Vi stannade nog längst på Lounge av alla ställen. Inte för att det var bäst (fast det VAR bra!) utan för att ett par av tjejerna som hängt med längst - alltså långt innan jag började - vid det här laget började få lite svårt att stå rakt. C, krogtjejen, stod och vinglade som en flaggstång i kuling vid baren medan hon försökte hålla en vettig konversation med en gammal chef. Grymt roligt =)
Mindre roligt var avslutet på Lounge(s)-besöket... Goa V hade gått på toaletten på vägen ut, när kvällen blev sen och det tradionella avslutet på Park hägrade. Jag stod ute och väntade på henne i vad som kändes som flera timmar och när jag till slut fick tag på henne på telefon kunde hon nästan inte prata. Hur hade det här gått till? Hon stod ju brevid mig i baren alldeles nyss, till synes endast lätt salongsberusad.
Jag fick gå ner på toaletten, där hon satt på golvet utan att kunna ställa sig upp. Jag böjde mig ner för att hjälpa henne, men fick raskt hoppa bakåt för att undvika att min kappa skulle träffas av kaskaden som flög ur hennes mun. Urrrk! Och stackars gumman! Återigen, hur gick detta till? Med hjälp av en vakt fick jag upp henne i stående position och med en arm om min hals kom vi uppför trappan, ut på gatan och fram till en taxi. Jag dubbelkollade att hon hade nycklar med sig och pengar till taxin och skickade sedan hem taxin till henne. Taxichauffören såg minst sagt skeptisk ut...
Så fick jag gå tillbaka in på Lounge, som vid detta laget stängt, för att hämta ut bådas våra jackor. Jag vadrade förbi hemmet och slängde upp hennes jacka innan jag gick vidare till Park där de två tjejer som var kvar ännu höll ut. Det skall erkännas, jag var väldigt tveksam till att gå ut igen när jag väl var hemma, men nu var det det där med C som jag aldrik kommer ut med i vanliga fall så jag ryckte upp mig och gick dit.
Kön till Park är milslång strax efter 4, när alla som liksom vi gärna avslutar kvällen där börjar anlända, men jag och C fick med kombinerade krafter in mig, trots att det nu måste vara 2 år sedan jag blev av med kortet p.g.a. allt för oregelbundna besök. In med kappan, ut på dansgolvet där det rockades undan, vill jag lova! Upp på scenen, skaka lite seriös rumpa med C & M. Ljuset gick på och en av grabbarna som dansat med oss kommer fram till mig
"Du, du MÅSTE ringa om du skall ut och dansa igen, du är ju skitduktig! Så här roligt har jag inte haft på länge!" Fånigt att bli glad? Jag tycker inte det. Det kändes som en ärligt menad komplimang och han försökte inte med några "hem och dricka té?"-kommentarer.
Ut med jackan från garderoben. C & M står kvar vid baren och pratar med en ex-kollega. Vinkar in mig, vill något. Jag går in, möter Henke som får en snabb kram. Kappan är stor och bylsig så jag lägger ifrån mig den för att kunna krama honom ordenligt. Vi byter ett par ord, jag vänder mig om för att ta kappan och gå och... vänta nu...
KAPPAN?!? BOOOOOOOOORTA!
NEEEEEEEJ!!!!!
I kappan: Hemnycklar och telefon.
Helvetehelvetehelvetehelvete.
Det tog 2 timmar till av frustration, ilska, en vänlig själ som lånade mig sin telefon och samtal till gud och hans moster*** innan jag till slut lyckas väcka en av dem, ta taxi hem till honom, få med mig nycklarna och taxi tillbaka igen. Lättad, trött, FRUKTANSVÄRT kall och vid detta laget åtminstånde synbart spiknykter sätter jag nyckeln i dörren hemma.
Som inte funkar. Jag har fått fel nyckel. Men gud, ta bort mig!
Den charmiga själen med telefonen fanns kvar i min närhet så jag fick låna den igen, ringa upp samma vän som just somnat om och beklaga min prekära situation. P, som är en riktig vän, gick upp igen och satte sig på cykeln. 10 minuter senare var han hemma hos mig, denna gång med en fungerande nyckel.
07:35 på söndag morgon kliver jag in i min lägenhet. Slut som artist. Några få timmar senare ringer klockan för söndagens hjärncancerevent. Det var inte den piggaste MsTake som gick med på den, kan jag lova...
Avslut:
Det tog någon vecka att få ordning på allt. Ett nytt 9-tillhållarlås fixade jag redan på söndagen. Med både telefon och nycklar krävs det ingen raketforskare att lista ut vart nycklarna går, så annars hade jag varken kunnat sova lugnt eller gå till jobbet på måndag. På måndag eftermiddag kom låssmeden och böt kolv. På tisdag kom mitt nya sim-kort. Arbetet med att återställa min kontaktlista fortgår... långsamt.
-----
Nötter:
* Absolut nödvändigt för att komma igång för mig, som allra helst legat kvar i soffan i mysbyxorna.
** What time is it? It's Minttu time!
*** Eller snarare, till några vänner som har kopia på mina hemnycklar.
-----
Andra bloggar om: helkväll, party, telefonstöld, kaos, tonårsfylla
12 kommentarer:
Eeeh händelsrikt milt sagt. Någon som stal grejerna alltså. Som om det inte är tillräckligt irriterande att tappa bort saker.
Fy sjutton vad fräckt att bara nappa jackan bakom din rygg! =o(
Vilken kompis du är! Skicka hem en jättefull tjej med taxi så att du kan dansa vidare. Du är verkligen jättesnäll!
Uuuuh John, hur tänkte du nu? TÄNKTE du nu?
Ironin dryper här, men missar liksom målet. JAg hjälpte henne upp, torkade hennes spyor och såg till att hon kom hem - det tycker jag är en god kompis. Jag är hennes vän, inte hennes mamma...
Ja eller hur Jonna? Man blir galen!
Tyvärr är det ju så här det är på vissa nattklubbar BB: jag vet ju att Park är ett sånt ställe där man måste ha koll på sina saker så visst tycker jag att jag får skylla mig själv.
Ok, jag ska förklara mig. Jag tycker du är bedrövlig. Visst, det är berömvärt att du hjälpte henne på plats men att du sätter henne i en taxi i hennes skick är rent ut sagt för jävligt gjort. Jag citerar dig - "där hon satt på golvet utan att kunna ställa sig upp". "Med hjälp av en vakt fick jag upp henne i stående position". Tycker du att det är en person som borde sättas i en okänd taxi? Bar taxikillen upp henne i lägenheten?
Nej, du får nog tåla lite kritik från min sida på denna punkten. Tänkte du överhuvudtaget på henne efter att du satt henne i taxin eller var nästa drink viktigare....?
Förstår hur du menar men det är skandal ändå.. man ska inte behöva vänja sig vid att folk stjäl. Fattar inte hur de tänker heller, kanske är tur iofs. Men kläder liksom.. jag blev av med en tröja senaste gången. Vem vill ha någon annans kläder?
(visst uteliggare/ont om pengar men de är rätt sällan på nattklubbar tror jag)
Tycker du gjorde tillräckligt mot kompisen med. Gissar att hon var nöjd med att få taxihjälp osv. Roligare än att ligga kvar på dass eller bli utslängd.
Tråkigt att man inte får ha sina grejer ifred! Skönt att allt löste sig till slut ändå...
Men hade du kappa för vän att spy på OCH jacka i garderoben...verkar jobbigt!?
Annars så...Park Lane = No More. Jag har partat från Bangkok i öst till NY i väst via diverse för många "vanliga människor" skrämmande ställen men aldrig, aldrig någonsin blivit bestulen på något...förutom då på Park Lane i Göteborg. Där har jag varit 7 ggr sedan det öppnade på 90-talet. totalt. En av dom gångerna blev jag av med körkort, Amex, Diners och diverse annat plånbokstrams...Stod i baren och hade koll på väskan som alltid...men tydligen ändå inte...
Bra att det gick bra till slut för dig i alla fall.
När det gäller din fulla eller drogade kompis så...ja ja... jag kanske inte hade gjort samma sak som du. Jag kan dock inte hela historien i kring det. Dom reko taxibolagen i GBG brukar vara OK för sådana tillfällen...hmn..-
tycker mstake visar prov på mer medkänsla o hjälpsamhet än de allra flesta i den situationen. håller ej med dig alls john. go girl! o grattis till mrx o kärleken! /c
Jag hade åkt med min vän i taxin och sett till att hon kom hem och i säng om hon var i så dåligt skick. Jag hoppas och tror att de flesta hade gjort samma sak!
Att bli av med sin jacka på krogen är tyvärr alldeles för vanligt förekommande här i Sthlm.. Det räcker med att släppa väskan med en blicken så är den borta...
Fattar inte att man kan vara så jävla elak så man snor nåns väska/nycklar å sånt...
Sant Stina, jag blandade ihop det lite där :) Nej, jag hade inte kappan på mig ännu.
Självklart var det ett rennomerat bolag (Taxi Göteborg).
Lika självklart var hon vid det här laget rätt ok. Vi hade vandrat runt lite och hon hade fått luft och mycket vatten. Hade hon inte varit ok att åka själv hade hon heller inte åkt själv. Och det är allt jag tänker säga om detta. De som tycker jag är "bedrövlig" får göra det - you cant please everyone ;)
Tack C =)
Skicka en kommentar