Jisses jisses, ojojoj

17.30 på söndag kväll och jag är vaken. Knappt. MrX gick upp för en halvtimme sedan och håller precis på att avsluta packningen. Eftersom vi snart skall ut genom dörren så blir det nog inte någon lång beskrivning av bröllopsfesten nu - men den var kanon. Sjukt roligt.

Enda smolken i bägaren var väl eventuellt den extremt triste bordsherre jag hade. Eller ja, trist och trist, vi hade inget gemensamt bara. Konversationen dog ut gång efter gång och jag fick spänna de menatala musklerna för att försöka komma på något nytt att prata om. MrX, högre upp på samma bord, hade bättre tur. Charmant och rolig var hon. Lyckligtvis satt hennes pojkvän till höger om mig och blev något av "reservbordsherre" till mig. Tur i oturen :)

Middagen var god, människorna vackra, omgivningen härlig. Talen roliga och inte för långa (kanske den där halvtimmesfilmen från svensexan kunde editerats något, men den var rätt kul den med)

Sedan blev det dans och glädje. Lokalen stängde redan två och eftersom middagen dragit ut på tiden hade vi bara hunnit dansa en dryg timme vid det laget. Ingen ville sluta. Det slutade med att stora delar av festen fortsatte hemma hos det par där vi även träffats 8 stycken innan festen. De har en stor, underbar lägenhet på Mosebacke torg och om de inte blir vräkta efter detta ar de jordens röta. Musiken var på på full volym och vi fortsatte dansa, skratta och (tyvärr) dricka långt in på småtimmarna.

Där fanns en flicka, på festen, mörk, söt och singel, som tyckte MrX var väldigt söt. Hon flirade så öppet med honom att han inte riktigt visste vart han skulle ta vägen. Han var uppenbart smickrad med gjorde hela tiden stora ansträngningar för att jag inte skulle känna mig bortglömd och för att visa att det var vi som hörde ihop. Till slut bara skrattade jag och sa åt honom.

"Det är ok älskling. Jag vet vart jag ha dig. Jag vet att du älskar mig. Jag litar på dig. Njut du av uppmärksamheten och oroa dig inte."

Lite mindre ok blev det, milt sagt, när vi lämnade lägenheten för att köpa nattamat och MrX och brunetten var spårlöst försvunna. Resten av oss stod nere vid Slussen, de två dök aldrig upp. Jag morrade. Jo, faktiskt - gick omkring och sa grrrrrrrr. Värdinnan försökte lugna ner mig.

"Han skulle aldrig. Jag har aldrig sett honom så här fast MsTake. Han älskar dig. Han skulle aldrig!"
"Grrrrrrrrrr..... Bäst för honom det. Jag tror inte heller han skulle, men han är full, hon är söt och villig, och de är borta...."

Humöret stegrades igen när MrX ringer (inte mig för jag har inte min mobil med mig - här skall inte supas bort en till) med lätt panik i rösten. Han är på Götgatan, själv, hade trott att det var dit vi skulle gå och handla - vart är vi???

Vi möts upp på Götgatan och går hem. Tätt, tätt. Klockan är långt in på söndagen. Han lugnar mina upprörda morrningar med kärlek, närhet, ömhet. Hem, ner i sängen - nära, nära, nära. Vaknar, som sagt, för en dryg timme sedan... It was a good party!

Nej men, jag hann visst skriva klat ändå =)
-----
Andra bloggar om: bröllop, svartsjuka, morr, fest