London, del 2
Hoppsan, jag har helt glömt att publicera fortsättningsinlägget på Londonresan, ni fick ju bara den förfärliga flygresan. Här kommer första halvan av resten:
-----
Väl framme, trötta och hungriga, åt vi middag med 2 systrar, en svåger och två syskonbarn* på en himla trevlig liten resturang. Uuuunderbart att träffa systeryster igen (och den andra systern, så klart, men henne träffar jag ju oftare). Gott vin, goda drinkar, god mat.
Hem till nya huset, som är super! Kanonsnyggt, fräsht, precis rätt för familjen. Myspys i soffan, prat prat prat - så där som det blir när man inte setts på ett tag. MrX och jag fick yngsta sonens rum, själv sov han på soffan (gullungen) där systern lagt in nya lakan och nya täcken. Hotellkänsla och superbekvämt.
Nästa dag softade vi länge och drog sedan, MrX och jag, in till centrum med yngsta sonen för en shoppingtur. Värsta stressen att hinna med att handla det han skulle och sedan hem igen i tid för middagen. Idag hade vi en tight schedule då vi skulle iväg på Mamma Mia på kvällen. eller ja, alltså - det fanns 6 biljetter, och vi var 8.
Eftersom MrX och jag inte bestämt oss förrän i sista minuten att hänga på var det självklart vi som var utan. MrX är ingen musikalmänniska direkt och kände sig ytterst tvivlande till om detta var en bra idé. Men, vi följde med in the Lecister Square och ställde oss i kön får återlämnade biljetter. De andra gick in. Snart kommer andra systern glatt leende ut med en biljett i handen. hon hade mött ett gäng där inne där en person inte kommit, och hade FÅTT den av dem. Kanon! Nu behövdes bara en till!
Ett par minuter innan showen skulle börja kom en vakt ut och beklagade att det inte kommit in några biljetter. Slokörade vände vi oss om för att gå, och ser då en kille stå med två biljetter i handen och fråga runt om någon ville köpa. JA! sa vi, och fick loss dem för 30 pund styck (orginalpris, som de andra betalade, 65 pund styck).
Så nu hade vi 3 biljetter, de två vi hade köpt och den vi hade fått. Alltså vände vi oss om till ett par andra som stått i samma kö som vi och frågade om någon ville ha den. En glädjestrålande kille stiger fram och tar den, men vi knuffar undan sedlarna han sträckte fram. Vi hade ju fått biljetten själva, och priset vi betalat för de biljetter vi köpt var kanon, så hellre då skicka vidare den goda tjänsten och ge bort den. Han strålade och vi kä'nde oss nöjda med vårt karma-förbättrande agerande :)
Showen var FANTASTISK! De biljetter vi fått så billigt visade sig vara på tredje raden, så vi satt nära nog att se artisternas hela repertoar, mimik och allt. Gud som det gungade, och vad duktiga de var. I slutet stod halva publiken upp och skrattade, klappade och sjöng med. Otroligt lyckat, och MrX motvilja mot musikaler hade fått sig en rejäl törn!
Utanför teatern kramade vi om familjen som skulle hem, själva var vi på väg till en klubb där en av mina Londonska vänners födelsedagsfest var i full sving!
[t.b.c]
-----
Nötter:
* Barn och barn... Den äldste sonen är 30 cm längre än vad jag är...
-----
Andra bloggar om: London, musikal, Mama Mia, tur
2 kommentarer:
Låter trevligt. Gött flyt med biljetterna.
Hade varit kul att höra hur neg mrX var innan, från honom ;).
Ha en bra helg.
Har också sett musikalen =) Var en av dem som stod upp på slutet.
Tack för underhållande läsning, skrattade igenkännande när det gäller nätdejting-miffon =)
Skicka en kommentar