Stressmåndag
Vilken morgon... är det inte alltid så att om det börjar gå fel i en ände så blir det någon slags kedjereaktion?
Det börjar med att jag rent generellt är lite sen, eftersom jag på morgonen släppte ut lilleman i lägenheten för första gången och var tvungen att hålla ett öga på honom medan han sprang runt och upptäckte sin nya värld.
När jag, redan stressad, står och sminkar mig ringer MrX, och ber mig maila honom ett dokument som ligger öppet på hans dator. Datorn visar sig vara superseg, disken är nästan full, så varje kommando tar en halvminut att genomföra - inte direkt bomull för den stressade själen. När jag till slut hittat det och försökt maila det, då öppnas ett mailprogram som inte är konfigurerat.
Jaha, spara på annan plats, öppna ett annat program, felmeddelande från det också... Irra runt och leta efter USB-sticka, tänkte ta med dokumentet till jobbet och maila. hittar ingen sticka och nu börjar jag bli VÄLDIGT sen. Slår MrX en signal och berättar med andan i halsen att det inte blir något dokument, ut i hissen med alla saker jag skall ha med mig i händerna.
Medan jag försöker få ner telefonen i väskan och kappan på ryggen hamnar cigarettpaketet upp och ner, och alla cigg ramlar ut på hissgolvet. hissen når bottenvåningen medan jag, svärande, sitter på huk och plockar upp ciggen. När jag precis fått upp den sista klickar dörren till och hissen åker upp igen, med mig i den. ARGH!
Högst upp, så klart. En välklädd herre kommer in och säger vänligt godmorgon, och förstår inte alls den blick fylld med ilska han får av mig innan jag får ihop min composture och säger godmorgon. Hela vägen ner igen, ut på gatan - jaha, där går spårvagnen förbi, utan att jag har en chans att hinna med den. Panikspårvagnen, den som jag bara tar när jag är så sen att den är min enda chans att komma i tid.
Småjoggande kommer jag fram till hållplatsen, bara för att se den åka ifrån mig i samma sekund som jag når dörren. Lycka av alla lyckor kommer där en halvminut senare en försenad buss, som borde gått några minuter tidigare, så jag sveper in genom dörrarna till kontoret 09.59.30.
Nu kommer det att ta resten av dagen att lugna ner sig.
För det är måååååååndag morgon....
-----
Andra bloggar om: stress, chain of events, hisstrubbel
7 kommentarer:
http://www.youtube.com/watch?v=ktHvWbEXvX8
Har ingen bättre address men det är bara musiken som rä intressant.
Ha en bra måndag.
Ja, jag känner definitivt igen mig. Som tur är brukar det inte smitta av sig på nästa dag :)
Hihihih men blogga hinner du? ;) Kanske bara var medans morgonkaffet slank ner?
Det var bearbetningen, Mizz Z, jag luignade ner mig genom att skriva av mig =)
Nej, lyckligtvis GreenC!
LOL BB, den var grym =)
Kör den i stort sett varje måndag =). Det kan gå hur som helst. Endera skrattar man eller så bli man ännu mer måndag. Ha de gott.
Åh, jag känner med dig!!! Jag har sprungit efter bussar hela dagen idag känns det som, och naturligtvis missat nästa alla. Åkte till jobb imorse, missade först bussen hemifrån, sedan den jag skulle byta till. Åkte hem igen för jag skulle på vårdcentralen, missade faktiskt ingen buss men fick springa. Åkte tillbaks till jobb; fick springa efter den första och missade sedan två! bussar som jag kunde byta till... Har jag nämnt att det inte är lätt att springa med enorm gravidmage också?
Hoppas resten av din dag blir bra! Jag har iallafall ordnat så jag får skjuts hem i lugn och ro :)
Små pälsbollar är alltid söta! Jag har tur eftersom mitt senaste tillskott visade sig bli en liten katt, nu när hon är stor.(Fick plats i handflatan när hon kom)
Känner igen måndagsstrulet,´hade något motsvarande i morse.
Skicka en kommentar