Macho and the drill hammer

Jag önskar, med tanke på att mina väggar är gjorda av någon sorts rymd-betong som äter små borr till frukost*, att jag ägde en borrhammare. Det är en sådan där fuck-off-gigantisk borrmaskin som man måste luta på höften**. Varje modern kvinnas must-have, och jag äger ingen.

Jag beklagade mig över bristen på just en sådan mackapär något tidigare idag, på telefon till Den Rolige. "Hehe - en sådan har jag använt en gång, det fick mig att känna mig väldigt macho" - sa han. Jag fnittrade*** lite och sa något om att den visserligen är väldigt praktiskt men den får minsann inte mig att känna mig macho, så kvinnlig, nätt och feminin som jag är.****

Men så lite senare idag befann jag mig på coop byggmarknad, för att köpa fler borr***** och där, där fans DEN!!! En gigantisk, knallorange borrhammare. Jag var liksom bara tvungen att lyfta upp den och känna på den ett tag. Tung som sjutton var den, och väldigt, väldigt manlig. The power tool of power tools, liksom

Och se på sjutton. Nog kände jag mig lite macho alltid.

Undrens tid är inte förbi...
-----
Nötter:
* Till lunch blir det väl ett helt bit-set då, kantänka.
** man kan även koppla på en mejsel för att hacka i betong - om man man till exempel skulle vilja hacka upp fåror i golvet för att odla potatis
*** eller nja... småskrattade lite i alla fall. Jag är inte på fnitterstadiet med honom (ännu)
**** För alla nätta, feminina flickor drömmer om en borrhammare, eller... ?
***** så att min borrmaskin skall få middag, också