Han ringer och ringer
Mr. X, på väg till det stora äpplet över helgen, förra helgen. Han ringde från bilen och vi pratade lite medan han körde. Så dök Den Kulturelle upp så jag fick lägga på. Min porttelefon är av ett sådant där underligt slag som är kopplad till min vanliga telefon. Det innebär att jag måste lägga på luren med den jag talar i telefon med för att kunna öppna porten*.
Nå, i alla fall var jag tvungen att lägga på. Jag sa det till honom, förvarnade och allt. Särskilt som jag hade låtit bli att lägga på första gången, så Den stackar Kulturelle blev inte insläppt och fick ringa upp mig på min mobil.
"Ursäkta mig, Mr X" sa jag "Jag måste ta det här." Så böt jag telefon (utan att lägga på med Mr X) och svarade "Nej men hej Den Kulturelle! Vad kul att du är här! Oj oj, ja men ring på igen så öppnar jag". Tillbaka till första luren. "Nu måste jag lägga på vännen, annars kan jag inte öppna dörren."** "Nej, men jag vill ju prata med dig..." "Nej, jag måste lägga på du vet ju det..." "Jo, men jag skulle bara vilja prata klart..." "Hejdå!" *klick*
(Till saken hör att MrX har en förfärlig ovana att alltid alltid vilja prata klart, säga sin grej, oavsett hur olämpligt det är. Så jag var inte riktigt lika tyken som det verkar här. Ibland måste man göra så här för att få tyst på honom. Han brydde sig inte om att någon inte kom in, om han bara fick säga klart sin grej***)
Så var vi på konsert, och så kom vi hem till mig igen, öppnade en flaska vin och åt hans medhavda ostar (Jag sa ju att det här är en bra kille. Ansökningar emottages av hugade singeltjejer av hög kvalitet). Satt och pratade och skrattade, mest om hjärtesorger. Då ringer det igen, på hemtelefonen. "Nej men hej Mr. X. Du jag sitter här och ost-och-vinar med Den Kulturelle och kan inte prata nu. Vi får höras senare. Hejdå."
Han blev alldeles förvirrad. Hade tänkt stänga av telefonen (som var nästan batterilös) men lämnade den på så att jag skulle kunna ringa tillbaka. Ville så gärna, gärna prata mer Så hördes vi senare och pratade i två minuter tills hans telefon fick slut på batterier. Han sms'ade mig på natten, på väg hem ifrån den fest han varit på. Ringde igen nästa dag. Och på väg hem från äpplet på söndagen. Och på måndag. Tisdag. Onsdag. Torsdag.
Ok, jag vet inte vad jag skall tycka, tänka eller känna. Han säger varma, snälla, goa saker. Han använder ä-ordet. Ofta, men inte för ofta. Han hjälper till tillbaka och bråkar med försäkringsbolaget om min bil. Han vill att jag åker över och stannar hos honom ett tag. Han kallar mig "älskling" och "gullet" och "vännen" och "sööööööt". Men allvar, det KAN vi bara inte prata.
"Vad vill du?" säger jag. "Vad vill du med mig?"
"Jag vet inte vad jag vill" säger han.
Jävla skit.
(nynnar) Set me free why don't you babe? Get out of my life why don't you babe? Cause you don't really love me. You just keep me hanging on....(/nynnar)
-----
Nötter:
*Fast man hör inte att det är porttelefonen - det bara tutar som vanlig callwaiting. Ett flertal jobbiga situationer med frysande kompisar har orsakats av detta.
** Mr.X. har ingen aning om vem Den Kulturelle är. Jag riktigt hörde hur han tänkte "vem är det?" Men han frågar inte, nehej det gör han INTE.
*** Och hans grej handlade troligen om den nya coola bilen han just körde förbi, eller något annat i samma anda.
-----
Andra bloggar om: ex, kärlek, telefon, kultur
10 kommentarer:
älskade missy, fuck mr x. both ways. hur som helst, låt äpplena vara. ang den kulturelle, send him please my way, för jag har tröttnat på elektronikprylar och d-link. all min kärlek.
Mr X låter jävligt egotrippad. Det är väl precis vad ni flickor vill ha? Eller?
Det låter jävligt fult och respektlöst, tycker jag. Det är ett konstigt sätt att älska någon på...
Inte snällt.
Mr X borde ju faktiskt hoppa upp och sätta sig på en kaktus och rotera.
Man får inte använda ä-ordet hur som helst. Absolut inte om man inte vet vad man vill!
JÄVLIGT respektlöst och egotrippat.
:(
Vad kan man säga, Mr X vet ju uppenbarligen inte vad osm är bäst för honom. och eftersom han nu inte fattar det är han ju inte VÄRD dig!!!
Det ska ju vara så att han inte kan vara utan dig, att han längtar, åtrår och hoppas.
Du ska ju inte vara nåt jäkla "samtal på andra linjen" för honom!
Men....jag vet hur svårt det är. Jag har fortfarande, fast jag ä-ar C tusen tusen, en gammal Mr-mr som jag håller koll på... Varför vet jag inte, men jag gör det....
Vet du sötnos? jag tror visst att mrX ä:ar dig. Har ju varit med i er historia ett tag och ja, jag tror att han gör det. Sen är ju hans liv fyllt med så mkt annat just nu att han vet att han inte skulle kunna uppfylla alla pojkvänskrav, så han försöker just hang on istället och dra ut på det, tills han vet. Så tror jag. :)
Sedär, jag är inte så bitter och neggo ändå. När jag sätter den sidan till. ;)
hm, det finns en del killar som gilar att hålla tjejer på ett snöre så fort de märker att hon är på väg för långt bort ska de vara där och riva och peta bara för att känna att de fortfarande har greppet. Om han är sån hoppas jag att du blir av med honom, om inte då behöver han bara skärpa sig lite. true love is hard to find...
Kan inte annat än hålla med Eff & Emma.
Kan ni inte prata allvar, så blir det inte det heller. Och om han verkligen älskar dig, hur kan han då inte veta vad han vill?
Låter helskumt i mina öron.
Så prata bara allvar nästa gång och hör han inte på det örat, se till att ge honom ett wake-up call.
Inte veta vad han vill, jo pyttsan. Lutar åt Dot's teori i det här fallet.
alla - Underbara, härliga ni. Ja, jo, så är det väl - det KOMMER att bli lite tjat om honom, hur mycket jag än försöker låta bli. Kommentarer och tankar är ALLTID välkommet. Jag behöver höra det om och om och om igen så kanske till slut att jag kan ta greppet och gå vidare (eller, Maza - så kommer han till mig:))
D.H. my sweet You're gonna like him. Igår, operan, massor av hans kolleger, efteråt musslor och vin och sångare. Jag skickar om du betalar portot ;)
kaptenen - visst är han egotrippad och nej, egentligen gillar vi INTE det. Farlig ja, egotrippad nej.
eff - respektlöst var ordet. men jag tror inte han menar det så (se mazas kommentar)
emma (och ylwa) - ja, jag håller med. Ändå känns det så skönt att se att andra tycker så också. ä-ordet, det är faktiskt lite HELIGT
ninni - ja det SKA det! Han skall längta, önska, drömma, förtvivla. Som jag. Fast så blir det väl knappast...
dot (och johan) - fast hur ser man skillnad på guld och kattguld om man inte är juvelerare?
Maza baby - jag hoppas du har rätt - men det är ju just det hoppet som gör att det liksom aldrig tar slut... tror du inte?
Det som är så tråkigt är att man måste fram med syraprovet för att se om det är kattguld eller inte.
Och det är fruktansvärt jobbigt när guldet blir till sand, tro mig.
Men samtidigt skönt eftersom man då med säkerhet vet hur läget är och kan dra upp nya planer efter det.
Hoppet är det sista som överger en, men väntar man för länge blir det som en flytväst på Titanic.
Skicka en kommentar