fredag, april 27, 2007

Spontanitet och huvudvärk

Igår var jag aningens sliten.

Orsaken till detta är en liten och högst oplanerad spontanfest som gick av stapeln hemma hos mig i förrgår. Jag skulle träffa min gamla kollega och tillika goda vän, M, på Locatelli var det tänkt, men han kunde inte komma loss så tidigt från jobbet som han hoppats.

På vägen hem i solen ringde sköna väninnan M* och undrade om jag ville ses. Hon skulle träffa en annan gemensam kompis, J, lite senare och ville ha med mig dit också.

"Nja..." sa jag "Jag skall träffa M lite senare, men kom du upp till mig en sväng och ta ett glas vin på balkongen så kan du träffa J sedan - lagom till att M kommer loss från jobbet och jag skall träffa honom."

Kanonfint, tyckte hon, och dök upp. Knappt hade hon kommit hem till mig förrän ytterligare en väninna, C, ringde.

"Vad gör ni? Åh vad mysigt, jag kommer upp!"

Lagom till att C kom ut på balkongen börjar det bli dax för M att gå till J. "Jag väntar ju fortfarande på M, bjud upp henne du" sa jag, vilket också skedde. Medan vi väntar på J ringer det på dörren. Utanför står tre av mina vänner, M, A och P.

"Hej Ms.Take! Vi har varit på onsdagsklubben på BA och skall vidare till Dingon, skall du med?"
"Uuuuh, jag kan inte det riktigt nu, men om ett litet tag kanske"
"Bra! Då ses vi där!"

Strax efteråt ringer ursprungsplanen M. Vid det här laget vill jag ju inte slänga ut tjejerna, så jag bjuder upp honom också. Vi tog en sväng ut och gjorde ett ärende jag behövde lösa och fick på så sätt den nödvändiga ensamtiden för privatsnack innan vi kom tillbaka, och joinade tjejerna på balkongen**

M ville gärna träffa vännerna på Dingon så det slutade med att vi bjöd upp dem också. Något nämnde alla frusna bär vi hade kvar från den stora röda festen, och snart stod vi i köket och blandade frozen strawberry daquaris all around.

Plötsligt var vi åtta man med daquiris, dunka-dunka på stereon och en spontanfest i full sving. Timmarna bara flög iväg.

Det slutade med att jag var tvungen att kicka ut dem, för att kunna komma i säng i vettig tid. eller ja, NÄSTAN vettig tid.

Men ändå, jag bara ler. I love my friends.
-----
Nötter:
* Många M blir det....
** Den är INTE så stor, min balkong - men finns det hjärterum... och allt det där =)

-----
Andra bloggar om: , , ,

4 kommentarer:

Alley Cat sa...

Vänner är de syskon som Gud glömde att ge oss! Det är ju bara syskon som man kan veta allt om och fortfarande älska och vice versa...

Anonym sa...

Alley cat det där var det bästa jag hört på länge!

Alley Cat sa...

*rodnar*

Även gamla katter har sina stunder...

Ms.Take sa...

Himla fint sagt AC *ler*