Sol och rödsprängda ögon

Vilken påskhelg! Vilket väder!

Det här med att ha valp, det byter liksom perspektivet för en inbiten partypingla som jag. IStället för att vara ute hela nätterna så är jag ute hela dagarna. Jag som är ljusblå i hyn av såväl gener som innesittarnatur har redan nu i mitten av april en hälsosam rodnad på kinderna.

Starkare blir man också, av allt vandrande. Vinterhullet ramlar sakta men säkert av helt utan att jag märker att jag tränar. Fina grejjer!

Nejdå, jag har inte blivit "hälsosamma Sara" ut i fingerspetsarna. Såg du någon som med paraplydrink i handen och jätteflin på ansiktet ålade sig runt göteborgs dansgolv i lördags, tidvis småhånglande med en kanonsnygg kille (MrX) så var det yours truly.

Det var något mindre roligt i söndags morse när Leia skulle ut... Dock drog jag "Nu har du varit bortrest så länge att det är din tur"-kortet och låg själv kvar och snusade medan MrX med rödsprängda ögon fick gå ut och kissa valp. Sedan gick vi hela gänget (Jag, MrX, Leia och M. på besök från Stockholm) ut med stora filtar och la oss i Näckrosdammen för att vila bort bakfyllan i solen utan att behöva tänka på att rasta hund. DET hade aldrig hänt för ett år sedan. Oavsett väder hade jag stannat i soffan med stor latte på stor latte i handen.

Hälsokur, ditt namn är valp!
-----
Läs även andra bloggares åsikter om dansgolv, rodnad, valpliv, näckrosdammen

Glömsk, glömskare, glömskast

Igår var "De bortglömda åtagandens dag". Först var det mosterns födelsedag - som jag lyckligtvis kom ihåg i tid. Jag satt på morgonen och gjorde upp planer för dagen i huvudet. Vädret var ju helt otroligt fint och en lång tur till Slottskogen stod högst upp på schemat. Så plötsligt, en halvtimme innan min lilla mamma och jag bestämt att träffas slog det mig.

Shit, var det IDAG?? Lyckligtvis vad det tid kvar att slå in present och få kissat Leia - så vi kom iväg och tillbringade en härlig dag med familjen with no-one the wiser. Detta var dock den enda "räddade" glömskan för dagen.

Så på eftermiddagen, kvar i mosterns härliga hus med en lekande Leia på gräsmattan, ringer A och säger "Nu börjar bowlingen, var är DU?".

Shit, var det IDAG?? Jaha, jo, uuuuh - nej kan inte komma. Förlåt, förlåt! Jag kan sluta upp senare ikväll, vart skall gänget gå efter bowlingen? Lociatellis - fint, jag är där!

Hem från mostern, snabbt ombyte från "Dag med familjen" till "Kväll med gänget" - så ner på Lyckan*. Jag hade vara hunnit vara där en knapp timme och var på min andra übergoda drink när mobilen ringer. "Hörrö MsTake, festen är i full gång, var är DU?"

SHIT, var P's födelsedagsfest IDAG???

Sätter ifrån mig drinken och ger bort den till stackars A som först blir glömd och sedan dumpad**, springer hem, hämtar tjockare jacka och födelsedagspresent (som jag lyckligtvis hade redan) och kutar ut på gatan och vinkar in en taxi.

Väl framme hos P & C funkar inte porttelefonen och INGEN svarar i telefon, så jag får gå runt huset för att hitta alla rökare på deras balkong och yyyyyyla upp till glada festdeltagare. Efter 10 minuters försök lyckas jag till slut komma in på festen.

Vid det här laget är jag så stressad att det går runt i huvudet på mig, och jag grattar C så mycket på hennes födelsedag - fast det är P som fyller. JÖSSES!

Glömde jag något mer? Tja.. efter Locatelli följt av födelsedagsfest följt av Björns Bar följt av Geisha martinis och dans hela natten på Peacock så glömde jag helt bort hur jag skulle må idag. Ujujujujuj.

Precis som jag förtjänar!
-----
Nötter:
* Locatelli kallas Lycka enligt fin gammal Göteborgsk ordvits-sed. Alltså: "Locatelli" blev "Lycka till!" blev "Lyckan"
** God vän som hon är så förstår hon, i alla fall... hon är mer är jag förtjänar!
-----
Taggelitags: glömska, vänner, fest, Locatelli, Peacock, födelsedag

Familjoverdose och viltaktik

Moster fyller år. Stor samling i huset lite norr om stan. Härligt, roligt och kärelksfullt - men... utmattande!

Nu är vi hemma igen och har lite smått kollapsat. Dock har vi olika återhämtingsstrategier, MrX och jag. Han säger: "Horisontalläge i soffan, gud vad skönt!". Jag säger: "Honey, jag tänkte kila ut med tjejerna ett tag - kan du vara hundvakt?"

Var och en blir salig på sitt sätt =)
-----
Andra bloggar om: moster, familjeträff, vilostund

Vilodag

Pust, vilken vecka. Jag har varit på gymmet måndag till fredag* och nu känns det verkligen att jag kommit igång ordentligt! BodyPump-passet igår var en stor kontrast till det jag var på för 2 veckor sedan, jag orkade så oerhört mycket mer. Jag tog i så att musklerna tog slut och ändå har jag inte träningsvärk att tala om idag. Sköntsomfan!

Men idag är det vilodag. Systerdottern fyller år, liksom 2 goda vänner, så MrX och jag kommer att socialisera större delen av dagen, med början på en något sen brunch och med slut någon gång i natt. Så jag har fridag. "Ät och drick vad du vill"-dag. Och dans, härliga tider. Tror jag i alla fall. Jag har inte varit ute och dansat (i Göteborg) på flera månader. Snart kommer krogarna att ringa och dra in mina kort (oh hemska tanke!).

Speaking of dans, på måndag börjar jag en danskurs, tillsammans med härliga A som jag åkte till Turkiet med. Lite B är att hon inte är med första gången, på grund av en jobbresa till Cypern, men det är sådant man får leva med. Under hösten skall alltså A och jag ses varje måndagkväll och dansa Street. Skitkul! (Hoppas jag) Dessutom ett lysande tillfälle att träffa A lite oftare.
-----
Nötter:
* Jodå, jag gick i onsdags också, fast jag klämde in träningen på lunchen. Sedan blev det en halv flaska vin** på El Corazon med C och A efter jobbet. Inte optimalt kanske, men på sitt sätt väldigt givande :)
** Jag vill förtydliga att jag inte har något förbud mot mat, rökning eller alkhohol, utan att det enda jag ABSOLUT måste göra i Projekt Hälsa är att träna, minst 4 och gärna 6 ggr i veckan. Resten har liksom kommit med köpet, eftersom jag vill ha snabbt resultat.
-----
Andra bloggar om: Street, födelsedagsfest, dans

Projekt Hälsa & Sommarminnen

Projekt hälsa är idag på sin fjortonde dag. 2 veckor.

De här 2 veckorna har projektet i stort tagit över mitt liv. Skall man göra något skall man göra det ordentligt. Jag tog lite bilder på mig själv när jag började* och det var ett incitament som hette duga!

På 14 dagar har jag tränat 10 gånger**. Jag har räknat cigaretterna, men inte försökt sluta***. Jag har köpt VLCD-påsar (väldigt lågt kaloriinnehåll) som har fått ersätta frukost och middag, medan jag fortfarande har ätit stora men nyttiga luncher, oftast någon sorts sallad, för att ge energi till träningen. Om någon vecka (eller två) går jag över till GI och äter på riktigt till varje mål, efter att ha kickstartat på det här viset.

Nu känner jag så sakterliga att det börjar ge resultat. Fram till nu har jag inte fått ett uns mer energi av att träna, tvärt om. När jag både dragit ner på kaloriintaget, drastiskt, och dessutom börjat träna så har jag kommit hem var dag efter träningen som en trasig kvinna. Helt slut. Det innebär också att det inte har funnit ett uns energi över till något annat, som att socialisera. Lyckligtvis tränar jag ju med C ett par gånger i veckan, så henne får jag träffa. Och MrX är ju numera den (O)Frivilliga sambon, så honom träffar jag ju också.

Men, det känns lite inuti att energin är på väg tillbaka. Jag ser fram emot att orka träffa folk igen. Jag saknar mina vänner. Jag TROR att jag minskat lite i omfång, men hur mycket vet jag först i kväll då jag benhårt satt min första om-mätning till 14 dagar efter att jag mätte mig första gången. Antingen jag krympt lite eller inte är jag åtminstånde mycket fastare. Kroppsförändringarna har börjat den här veckan, och av erfarenhet vet jag att det sätter igång på allvar nu - när kroppen kommit över den första chocken och inser att livsstilen har ändrats.

Målet är satt i cm. Jag bygger muskler snabbt och ungefär hälften av den träning jag utför är muskelbyggande, så vågen blir inte ett särskilt skarpt instrument. Om ni är riktigt snälla kommer det före och efter-bilder när målet är nått. Innan jag har en bra efter-bild är jag inte det minsta intresserad av att sätta ut före-bilden. Nope, not at all.

Hur som helst, detta är orsaken till bristen på kuliga party-inlägg. Om jag hade kunnat hålla min föresats att blogga från semestern hade det varit dessdå mer av dem under den perioden. Som när jag och A var i Turkiet och träffade ett par grabbar med en jättestor segelbåt**** på krogen. Vi satt i den och drack champagne hela natten och raglade hem till hotellet vid 7-snåret på morgonen. Eller den där kvällen då vi var på en fullsatt "Turkisk Afton" och show-chefen bestämde sig för att vi var de coolaste tjejerna där, så vi fick sitta kvar medan de stängde och sedan fick lift på moped in till den riktigt roliga, mindre turistiska kroggatan och festade med dem hela natten, innan vi i morgonljuset skjussades hem till hotellet på samma mopeder. Hjälmlösa och berusade, galna och glada.


Eller kanske om Yacht-festen i St.Tropez, den där båtarna i 3-4 våningar låg på rad i marinan och champagnen flödade. Den vi inte kom in på, C, MrX och jag. "Hur skall vi göra för att komma in?" frågade MrX. "Lätt," svarade jag "Vi dumpar dig!". Helt sant, fast ändå på skoj, för i ärlighetens namn tar jag en kväll med MrX framför alla glassiga yacht-fester i världen.

Kanske något om huset vi bodde i, den underbara byn, den härliga poolen. Hur vi åkte runt på marknader och shoppade, gjorde bort oss när vi försökte pruta på Franska. Kvällen på Casinot i Monte Carlo och mannen som satsade 50 000 euro per kula på borden hade kunnat bli ett eget inlägg. Sedan alla underbara händelser, ensam med MrX, som är på tok för barnförbjudna för att bli inlägg, men underbara fluffiga minnen för mitt inre öga.

Men nu är det alltså projekt hälsa, och jag hoppas ni inte överger mig för det. =)
-----
Nötter:
* Jag började dagen efter att min Mor frågat mig om jag var gravid. Nej, jag skojar INTE!
** Då räknar jag med idag, vilket strikt talat inte har hänt ännu, men jag är inbokad på ett box-pass med MrX så det kommer att hända.
*** Vilket ändå har lett till färre rökta cigg, bara genom att räkna dem. 149 t.o.m. igår, vilket blir ett snitt på 11,5 per dag. Ungefär hälften av normalkonsumptionen.
**** Ja allstå, segelbåten låg i marinan. Det var GRABBARNA vi träffade på krogen. lite felsyftning i den där meningen :)
-----
Andra bloggar om: Turkiet, St. Tropez, sommar, projekt hälsa, träning, muskler

Måååååndag

Jisses, vad jag är redig. Jag undrar under vilken gammal filt jag gömt party-MsTake? Helgen har varit fylld av allt annat än festande - istället har det powervilats (lördag, sängen och Oblivion heeeela dagen) och feng shui'ats (Söndag, totalgenomgång av det enormt pryttel- och prylfyllda hemmakontoret). Nu är det måndag igen, och gud vad helgen gick fort. Jag behöver MER helg. Fyrdagars-helg, varje vecka. Minst!

Med ytterligare ett par dagar tillgodo inbillar jag mig att jag dessutom kommit ut och sprungit, tittat på de där konserterna jag tänkt mig, gått på gymmet och hängt på fik med vänner. Det är litet tråkigt att vara i nyttofas bara. Hur kul är det att hänga på fik när man bara får titta på andras bullar? Hur kul är det att hänga på en uteservering och lukta på andras vin medan man själv dricker vatten? Nej, just det. Inte så vidare värst.

Jag får trösta mig med att den nya, nyttigare jag vaknar tidigare på morgonen och har mycket mer energi. Att midjemåttet minskar (tror jag, jag har inte mätt, men det känns så) och flåset ökar. Att jag röker mindre. Och att nyttofasen inte är evig. Men det känns lite så just nu, det är långt kvar. Målet är uppsatt i cm, inte kilon.

Till helgen åker vi till Tyskland, MrX och jag. Eventuellt nästa helg, lite beroende på lånebilstillgång. Dit skall vi för att hämta upp en jamas till, och då har vi 3 lurvbollar som springer omkring hemma. Blir det inte Tyskland den här helgen har vi ytterligare två alternativ. Det ena är en resa upp till Stockholm och stor kräftskiva (då får nog nyttighetsministern ta endagarssemester...) och det andra är en födelsedagsfest på hemmaplan. Båda verkar kul, på helt olika sätt. Ja, lördag den här veckan blir det nog nyttopaus, hur som helst :)
-----
Andra bloggar om: jamas tysklandsresa kräftskiva midjemått

Jag dansar aldrig nykter

Ikväll skall jag på födelsedagsfest, inte många kvarter härifrån. Eftersom jag är på min nyttorunda och inte får (för mig själv) dricka någon alkohol betvivlar jag att festen blir särskilt sen för min del. Inte för att jag inte kan ha roligt utan sprit, utan för att fester för den nyktre tenderar att bli mindre kul allt eftersom övriga gäster tar sig allt längre in i spritdimmorna.

Men, jag kan ha fel, det kan bli skitkul. Jag kanske sätter mig i ett hörn och spelar gitarr eller utför min favoritsysselsättning - people watching.

Eller så tar jag med mig en flaska champagne. Champagne är väl inte sprit?

Sista dagen innan vilan

Nu börjar det dra ihop sig, jag är inne på de sista skälvande timmarna innan semestern. Glad som ett barn är jag över det här, det var lääääänge sedan jag var ledig i 4 veckor i streck! (utbrändheten borträknad).

Till helgen kommer MrX kompis M ner, samma kille på vars båt vi tillbringade förra helgen i Sandhamn (det var ju Gotland Runt-start och fest i dagarna tre). Till min stora glädje lägger jag märke till att gårdagens väderleksrapport som lovade regn till helgen har bytts mot strålande sol och 26 grader imorgon. Aaaaah, vilken optimal början på semestern :) Det blir med största säkerhet en tur till Marsstrand för att titta på de vackra båtarna och måhända svinga sina lurviga på Såsen (socitetshuset).

Annars är jag lite sliten idag. Det var tjejkväll på Ritz med mycket rosé och lite mat, följt av besök på Ruby's takterass för dem som orkade, helt utan mat men med uppslutning av såväl manligt sällskap som goda drinkar. Eftersom jag jobbat som en liten gnu rätt länge nu så har det sociala livet blivit lidande, så det var verkligen härligt att träffa på så många gamla goa vänner igen. Det är inte bara varit bloggen som blivit lidande, utan även de rent verkliga vännerna har inte sett så mycket av mig.
-----
Andra bloggar om: sommar, sol, vänner, Marsstrand, Sandhamn, Gotland Runt

Idag sörjer vi

MrGadget. En kille med livet framför sig, humor i de mörkaste stunder och intelligens & livsglädje i massor. Tagen av cancern precis när vi trodde att det höll på att vända.

Vila i frid, bloggkompisen min... Jag är så glad att du fick träffa din Q och uppleva äkta kärlek innan livet tog slut, mina tankar går till henne och din familj.
-----
Andra bloggar om: döden, cancer, livsglädje

Helgaktiviteter

Helgen har gått i Kattens och Alkoholens tecken, dock inte ihop.

Stackars liten Loppan blev jätteförkyld efter att ha hälsat på sin pojkvän. När man är en perser och inte har någon nos att tala om ändå så blir det väldigt knöligt att vara jättesnorig, särskilt som perser inte alls gillar att andas genom munnen. Så det har torkats och fixats och getts extra god mat så hon skulle känna någon smak. Och pussats på och gullats mellan varven. Nu börjar hon bli bättre, lyckligtvis. Hoppas att inte infektionen stört hennes tänkta dräktighet, jag vill ha kattbebbar!

P-Nisse fick ett bad till. Han börjar vänja sig nu, eftersom han får ett i veckan. Det är inte alls knöligt att bada en katt som är van vid det - jag sitter med honom i badkaret hela tiden. Ett stort perserbad tar ju dessutom i runda slängar 45 minuter, så det hade inte gått med ryggen att böja sig över honom så länge. Sedan är det fram med stora trimfläkten som låter som 4 dammsugare och blåsa honom torr. 2 decimeters päls, tar ett tag vill jag lova, men vilken fluffboll han blir! Gudomligt gulligt :)

MrX kompis M var i stan i helgen, så det blev lite bus både fredag och lördag. Björns Bar, Modesty*, Peacock**, i den ordningen. Smutt, men inte så sent att hela nästa dag försvann. Det var lite brunchkänsla hemma hos mig när vi samlades upp nästa morgon för latte och storfrukost.

Annars mycket plock och fix av sådant som hängt över mig länge. en riktig kanonhelg med allt från party till mys till nytta.

Hur trist var inte den HÄR posten då? :)
-----
Nötter:
* Har ni inte provat Modesty än så gör det, super-sweet!
** Där jag passade på att få min drink stulen, en annan drink hälld över mig och storgräla med MrX. Inte mitt bästa Peacock-besök, nej...
-----
Andra bloggar om: katter, vänner, fest, pill och fix

Ältande

Underbara kära.
Två av de där ytterstå få bloggvännerna jag träffat... umm, de enda två faktiskt... pratade jag med igår. Jag fick älta lite och de fick älta lite om bloggarens vedermödor i allmänhet och våra specifika problem i synnerhet.

Tack ni kära, det värmer så gott :)

P.s. - Fortsätt rösta och kommentera i posterna nedan! Please!
-----
Andra bloggar om: ältande, samtal, lättnad

Kvällen efter dagen efter kvällen före

Titeln syftar på den här posten.

Fredagen blev, precis som jag misstänkt, helt galen. Lång, underbar, uttröttande. Efter mina ynka sovtimmar under natten till fredag var jag helt slut - vilken självklart inte hindrade mig från att ha en helkväll med tjejerna. Suck, MsTake, dags att växa upp snart?

Middag på Taste, underbart gott - som alltid. Nu är det bara 3 veckor kvar till menyn byts ut - vilket för min del är tur eftersom jag ätit mig igenom den - men för alla er som inte ätit där än - skynda skynda och stoppa i er den parmalindade hjortfilén. MUMMA!!

Rara ägaren Marcus (även BersÅ och Stage Door) serverade oss och bjöd på en kanondrink som jag inte riktigt vet var det var i - men god var den i alla fall. 2 flaskor vin - en röd och en vit - gick åt på oss tre till förrätt & huvudrätt. Vi skrattade, fnittrade, skvallrade, pratade allvar och smågrät medan vi uppdaterade oss på varandras liv och leverne efter alltför lång paus.

Siktet ställt på Lycka (Locatelli - blev till Lycka Till - blev till Lycka) efter middagen men planerna grusades av alltför lång kö och ingen vi kände i dörren (dessutom en av de ytterst få ställen i stan där ingen av oss VIP'ar in på annat sätt). Här skulle inte nattklubbas så istället blev det ett besök på excellenta Orgia där ytterligare drinkar och skratt följde.

H hade en kompis på Lycka som hon gärna ville träffa, så efter ett par drinkar gav vi det ett nytt försök. Den här gången valde vi alternativet att inte bry oss om kön alls och som så många gånger förr fungerade det utmärkt. "Nu skall jag snart gå hem, jag är helt slut" sa jag när vi gick in. Så beställde jag in 3 Mojitos, H's kompis dök upp med ett par vänner och 4 flaskor champagne och på något sätt försvann mina goda föresatser tillsammans med mig in i dimman. Gud vet hur det gick till...

H's kompis var betuttad. I mig. Till en början på ett charmigt sätt, och jag var tydlig från start med att singel, det är jag INTE. (Och hur gött kändes inte det då? :)) Från Lycka till Peacock var steget inte långt och plötsligt var man där igen, i soffan. Ibland undrar jag om de inte borde börja ta ut hyra av mig... Geisha Martini för andra dagen på rad men stämningen sänktes av att konstant behöva ta bort kompisens hand från mitt lår eller min rumpa. Till slut fick jag ge mig. Kände mig duktig som gick hem innan stängningsdags - tills jag såg på klockan och insåg att jag bara klippt den med 5 minuter eller så...

När jag kom hem var jag så trött, och irriterad på en hel mängd småsaker som hänt under kvällen (kompisen med sina roaming hands, Mark på Peacock som skyfflat över mig på traineebartendern som gett oss usla drinkar och sedan vägrat byta dem, väninnan M som vi mött ute och som surt konstaterat att jag aldrig hör av mig, trots att varje kontakt oss emellan initieras av mig) att jag blev överkänslosam och satt och grät en skvätt. Att packa inför nästa dags färd till 30-årsfesten, och tanken på att jag måste upp igen om 6 timmar, blev helt oöverstiglig. Jag blev allt mer ledsen, och arg på mig själv för att jag inte gått hem tidigare och satt ensam i soffan och hulkade - 5 på morgonen.

I nöden prövas vännen. C ringer, från Burger King, för att säga godnatt, hör att jag är ledsen, lämnar sin beställning och skyndar hem till mig. Så sitter hon och håller om mig, låter mig gråta lite på hennes axel, förminskar inte de små sakerna som verkar så stora utan FÖRSTÅR. Hon klappar mig över huvudet och berättar hur mycket hon älskar mig, hur lycklig hon är att få finnas i mitt liv och att få vara min vän. Hulkande och skrattade om vartannat kramar jag henne och återgäldar kärleksförklaringarna (som tiden och alkoholintaget till trots inte alls var patetiska och 100% ärliga). 05.30 går hon hem, den underbara älskade, och jag snabbpackar en väska inför nästa dag och rasar i säng.

Jag sover nästan innan huvudet träffar kudden, och vaknar igen - mycket motvilligt - 5 1/2 timme senare. Mindre redo för ett 30-årskalas har jag nog aldrig varit.

It's a tough job to be a partyprinsessa!
-----
Andra bloggar om: partyprinsessa, midnattsgråt, skratt, taste, peacock, orgia, locatelli

Jisses jisses, ojojoj

17.30 på söndag kväll och jag är vaken. Knappt. MrX gick upp för en halvtimme sedan och håller precis på att avsluta packningen. Eftersom vi snart skall ut genom dörren så blir det nog inte någon lång beskrivning av bröllopsfesten nu - men den var kanon. Sjukt roligt.

Enda smolken i bägaren var väl eventuellt den extremt triste bordsherre jag hade. Eller ja, trist och trist, vi hade inget gemensamt bara. Konversationen dog ut gång efter gång och jag fick spänna de menatala musklerna för att försöka komma på något nytt att prata om. MrX, högre upp på samma bord, hade bättre tur. Charmant och rolig var hon. Lyckligtvis satt hennes pojkvän till höger om mig och blev något av "reservbordsherre" till mig. Tur i oturen :)

Middagen var god, människorna vackra, omgivningen härlig. Talen roliga och inte för långa (kanske den där halvtimmesfilmen från svensexan kunde editerats något, men den var rätt kul den med)

Sedan blev det dans och glädje. Lokalen stängde redan två och eftersom middagen dragit ut på tiden hade vi bara hunnit dansa en dryg timme vid det laget. Ingen ville sluta. Det slutade med att stora delar av festen fortsatte hemma hos det par där vi även träffats 8 stycken innan festen. De har en stor, underbar lägenhet på Mosebacke torg och om de inte blir vräkta efter detta ar de jordens röta. Musiken var på på full volym och vi fortsatte dansa, skratta och (tyvärr) dricka långt in på småtimmarna.

Där fanns en flicka, på festen, mörk, söt och singel, som tyckte MrX var väldigt söt. Hon flirade så öppet med honom att han inte riktigt visste vart han skulle ta vägen. Han var uppenbart smickrad med gjorde hela tiden stora ansträngningar för att jag inte skulle känna mig bortglömd och för att visa att det var vi som hörde ihop. Till slut bara skrattade jag och sa åt honom.

"Det är ok älskling. Jag vet vart jag ha dig. Jag vet att du älskar mig. Jag litar på dig. Njut du av uppmärksamheten och oroa dig inte."

Lite mindre ok blev det, milt sagt, när vi lämnade lägenheten för att köpa nattamat och MrX och brunetten var spårlöst försvunna. Resten av oss stod nere vid Slussen, de två dök aldrig upp. Jag morrade. Jo, faktiskt - gick omkring och sa grrrrrrrr. Värdinnan försökte lugna ner mig.

"Han skulle aldrig. Jag har aldrig sett honom så här fast MsTake. Han älskar dig. Han skulle aldrig!"
"Grrrrrrrrrr..... Bäst för honom det. Jag tror inte heller han skulle, men han är full, hon är söt och villig, och de är borta...."

Humöret stegrades igen när MrX ringer (inte mig för jag har inte min mobil med mig - här skall inte supas bort en till) med lätt panik i rösten. Han är på Götgatan, själv, hade trott att det var dit vi skulle gå och handla - vart är vi???

Vi möts upp på Götgatan och går hem. Tätt, tätt. Klockan är långt in på söndagen. Han lugnar mina upprörda morrningar med kärlek, närhet, ömhet. Hem, ner i sängen - nära, nära, nära. Vaknar, som sagt, för en dryg timme sedan... It was a good party!

Nej men, jag hann visst skriva klat ändå =)
-----
Andra bloggar om: bröllop, svartsjuka, morr, fest

Bröllopsfest

Idag är det bröllop. Eller ja, bröllopsfest i alla fall.

Två av X's kompisar har haft den goda smaken att gifta sig lite enskilt, för et par månader sedan, med bara familjen. Idag är det dags för festen, den stora, för vännerna.

Med mig till Stockholm har jag den lilla röda - en Karen Millen-klänning jag köpte till Islandbröllopet ni minns? Dessutom de lilla röda - fabulous shoes from London - också förevisade här. Ytterligare en liten röd, en Gucci-väska, hamnar på klädsidan - sedan blir resten svart och glittrigt.

Det är lite nervöst att vara med på fester av den här typen när det fortfarande är så nytt, så känsligt, men samtidigt kanonroligt så klart. På grund av den här resan blev det ingen halloweenfest för mig i år. Det är lite trist att bryta traditionen, där vi är några stycken som övertrumfat varandra i snygga kostymer några år, men det får vara värt det.

Igår måste ha varit den lugnaste allahelgona jag upplevt sedan jag uppnått vuxen ålder. Vi hade tänkt ta en kort sväng med rara N, men det blev av migrän och trötthetsskäl (tröttheten från båda håll) avbokat, så istället gick vi och såg Lasse Hallström-filmen "The Hoax" med Richard Gere. Riktigt bra film, särskilt eftersom den bygger på faktiska händelser. Rekommenderas. Kanske en 7 av 10 eller så.

När vi kom hem nussade vi ner oss i soffan och låg tätt, tätt och tittade på gamla Top Gear-avsnitt. Det får inte bl en trend, men en gång är ingen gång och det var tokmysigt.
-----
Andra bloggar om: kärlek, partydags, filmtajm

Kaoskväll

Jo, förra lördagen var det ja, den där jag lovat skriva om i 1/2 vecka...

Eftersom fredagen och den "stillsamma afterworken" inte blivit så stillsam var jag väldigt tveksam till om jag skulle gå ut alls. Men eftersom tjejligan skulle ut, och en av mina goa tjejkompisar som jobbar på krogen kunde vara med för en gångs skull, så fick det bli så i alla fall. Jag drog ut på det så länge jag kunde och lät ligan förfesta utan mig.

De ringde när de gick till Berså, bara för att ta en drink och hälsa på gamla jobbarkompisar. En rejäl krogrunda var planerad och nästa stopp var Nivå, så jag kom överens med dem om att ses där. Väninnan V hade kommit hem till mig och vi stod i badrummet och skvallrade medan vi fixade det sista och drack en Vodka/Redbull*

Strax innan midnatt var det så dags för Nivå - och så började dag nummer två av krogar och nattklubbar som mest bara surrade förbi. Vi var 5 glada tjejer (vissa "gladare" än andra) med skratt i kroppen och spring i benen - så det dansades och skålades och flirtades så det stod härliga till. Musiken var bra, drinkarna goda och männen många och stiliga. Precis som det skall vara! Redan på Nivå tyckte C det var dags att gå på Minttu'n** vilket väl sådär i eftertankens kranka blekhet inte var en sådan bra idé.

Från Nivå till Deep och trängsel. Här var det för fullt för att dansa och inget ögongodis att tala om, så vi nöjde oss med en drink innan vi rullade vidare till Peacock. Som alltid, mycket bättre. Glada människor framför och bakom baren, skön musik och fantastiska drinkar. Men, nu var det barrunda som gällde, inte fastna på hemmakrogen. Lounge(s) nästa!

Vi stannade nog längst på Lounge av alla ställen. Inte för att det var bäst (fast det VAR bra!) utan för att ett par av tjejerna som hängt med längst - alltså långt innan jag började - vid det här laget började få lite svårt att stå rakt. C, krogtjejen, stod och vinglade som en flaggstång i kuling vid baren medan hon försökte hålla en vettig konversation med en gammal chef. Grymt roligt =)

Mindre roligt var avslutet på Lounge(s)-besöket... Goa V hade gått på toaletten på vägen ut, när kvällen blev sen och det tradionella avslutet på Park hägrade. Jag stod ute och väntade på henne i vad som kändes som flera timmar och när jag till slut fick tag på henne på telefon kunde hon nästan inte prata. Hur hade det här gått till? Hon stod ju brevid mig i baren alldeles nyss, till synes endast lätt salongsberusad.

Jag fick gå ner på toaletten, där hon satt på golvet utan att kunna ställa sig upp. Jag böjde mig ner för att hjälpa henne, men fick raskt hoppa bakåt för att undvika att min kappa skulle träffas av kaskaden som flög ur hennes mun. Urrrk! Och stackars gumman! Återigen, hur gick detta till? Med hjälp av en vakt fick jag upp henne i stående position och med en arm om min hals kom vi uppför trappan, ut på gatan och fram till en taxi. Jag dubbelkollade att hon hade nycklar med sig och pengar till taxin och skickade sedan hem taxin till henne. Taxichauffören såg minst sagt skeptisk ut...

Så fick jag gå tillbaka in på Lounge, som vid detta laget stängt, för att hämta ut bådas våra jackor. Jag vadrade förbi hemmet och slängde upp hennes jacka innan jag gick vidare till Park där de två tjejer som var kvar ännu höll ut. Det skall erkännas, jag var väldigt tveksam till att gå ut igen när jag väl var hemma, men nu var det det där med C som jag aldrik kommer ut med i vanliga fall så jag ryckte upp mig och gick dit.

Kön till Park är milslång strax efter 4, när alla som liksom vi gärna avslutar kvällen där börjar anlända, men jag och C fick med kombinerade krafter in mig, trots att det nu måste vara 2 år sedan jag blev av med kortet p.g.a. allt för oregelbundna besök. In med kappan, ut på dansgolvet där det rockades undan, vill jag lova! Upp på scenen, skaka lite seriös rumpa med C & M. Ljuset gick på och en av grabbarna som dansat med oss kommer fram till mig
"Du, du MÅSTE ringa om du skall ut och dansa igen, du är ju skitduktig! Så här roligt har jag inte haft på länge!" Fånigt att bli glad? Jag tycker inte det. Det kändes som en ärligt menad komplimang och han försökte inte med några "hem och dricka té?"-kommentarer.

Ut med jackan från garderoben. C & M står kvar vid baren och pratar med en ex-kollega. Vinkar in mig, vill något. Jag går in, möter Henke som får en snabb kram. Kappan är stor och bylsig så jag lägger ifrån mig den för att kunna krama honom ordenligt. Vi byter ett par ord, jag vänder mig om för att ta kappan och gå och... vänta nu...

KAPPAN?!? BOOOOOOOOORTA!
NEEEEEEEJ!!!!!

I kappan: Hemnycklar och telefon.
Helvetehelvetehelvetehelvete.

Det tog 2 timmar till av frustration, ilska, en vänlig själ som lånade mig sin telefon och samtal till gud och hans moster*** innan jag till slut lyckas väcka en av dem, ta taxi hem till honom, få med mig nycklarna och taxi tillbaka igen. Lättad, trött, FRUKTANSVÄRT kall och vid detta laget åtminstånde synbart spiknykter sätter jag nyckeln i dörren hemma.

Som inte funkar. Jag har fått fel nyckel. Men gud, ta bort mig!

Den charmiga själen med telefonen fanns kvar i min närhet så jag fick låna den igen, ringa upp samma vän som just somnat om och beklaga min prekära situation. P, som är en riktig vän, gick upp igen och satte sig på cykeln. 10 minuter senare var han hemma hos mig, denna gång med en fungerande nyckel.

07:35 på söndag morgon kliver jag in i min lägenhet. Slut som artist. Några få timmar senare ringer klockan för söndagens hjärncancerevent. Det var inte den piggaste MsTake som gick med på den, kan jag lova...

Avslut:
Det tog någon vecka att få ordning på allt. Ett nytt 9-tillhållarlås fixade jag redan på söndagen. Med både telefon och nycklar krävs det ingen raketforskare att lista ut vart nycklarna går, så annars hade jag varken kunnat sova lugnt eller gå till jobbet på måndag. På måndag eftermiddag kom låssmeden och böt kolv. På tisdag kom mitt nya sim-kort. Arbetet med att återställa min kontaktlista fortgår... långsamt.
-----
Nötter:
* Absolut nödvändigt för att komma igång för mig, som allra helst legat kvar i soffan i mysbyxorna.
** What time is it? It's Minttu time!
*** Eller snarare, till några vänner som har kopia på mina hemnycklar.
-----
Andra bloggar om: helkväll, party, telefonstöld, kaos, tonårsfylla

fredagsbus

Vart var alla människor igår?

Inte där jag/vi var i alla fall, den saken var helt klar. Det var en hysteriskt trevlig kväll igår, som liksom bara blev längre och lämgre. Vi höll på att aldrig komma härifrån eftersom det slöt upp en ny person i halvtimman ungefär. Och med all ställtid blev 20 till 21, och 22 och 23. Nästan midnatt kom vi ut, med det var vi tydligen rätt så ensamma om i Göteborgsnatten igår.

Men förra lördagen, då träffade jag tydligen en man på Peacock, och gav mitt visitkort till honom. Det vet jag med säkerhet eftersom han just messade mig. Så då var det minst en ute, i alla fall. Vem fan lämnar ut visitkort på krogen? Gud så drygt. Note to self: Sluta med det.

På myskrogen som vi började på fick vi årets äckligaste blanding. En Snakebite. För er som inte vet vad det är - count yourself lucky. Det är en blandning av öl, cider och Cassis och är PRECIS lika jäkla äckligt som det låter. Tvitvi!

Imorse var det upp med tuppen och ut till lagerlokalen för att bära MrX tillhörigheter från lagerlårar till den lånade lastbilen. Inte det allra bästa sättet att sätta igång en bakisdag. Fortsatte med flyttöl på El Corazon, med tillhörande bakispizza - i mitt fall bakisrevbenspjäll. Grymt trevligt, och extremt välbehövligt.

Ikväll blir det middag, på Taste. Himla nice resturang, lite i samma stil och prisklass som Caleo. Har ni inte varit där än, prova. It's sweet. Killarna lämnar stan imorgon vid 9-rycket, så chansen är att det inte blir så sent. Å andra sidan skall ju inte JAG åka någonstans, så vem vet? :)

Jag skall till Taste med min pojkvän.

*smakar på ordet*

Pooooooohhhjkhhhväääään.

Nepp, sitter inte bekvämt än. Fast ändå som en smäck. Sweet var ordet, sa Bull :)
-----
Andra bloggar om: relationer, uteliv, folkbrist

Fredgen i korthet

Ok, så jag erkänner. Fredag kväll var det inte 0 cigg. Not even close.
Nya friska tag!

AW på Tranquilo lite spicad av att R dök upp med sin nya flamma. Sist jag visste var han sambo och toklycklig med sin svenska toy-girl, så det var lite förvånande att se honom med en vacker Rumänska på armen. Grymt skön tjej.

Flygarna var på plats allihop, men inga skandaler att skriva hem om den här gången. MrX var nöjd och glad när han fick hem mig +3 väninnor för en midnatts-burger king. Istället för att gå vidare ut satt vi och snackade fram till kvart över tre på morgonen. Någonstans vid halv tre poppade korken på den sista flaskan champagne.

Hey, man får hålla stilen fast man är hemma!
-----
Andra bloggar om: fest, Rumänska, väninnor, champagne

the MTV awards - intro

Oooooh vilket party!
Förra lördagen alltså.

Det var hemma hos mig, och MrX var nyanländ. Då MTV skulle ha sin årliga wards-gala på söndagen valde vi det som tema och lägenheten var smyckad med (jul) belysning, diverse glitter och glam, 2 lastpallar hämtade från den lokala affären och täckta med grön krossad sammet agerade scen och på den 3 meter breda duken på vardagsrumsväggen rullade singstar.

Ja, singstar, ja.


Hur kan man ha en MTV Awards-gala om man inte kan kora bästa manliga/kvinnliga artist?

Så det gjorde vi alltså med singstar, specialinköpt for the occation. Specialinköpta var även den extremt tacky discokulan i taket och den ÄNNU mer tacky roterande multifärgade ljusbollen på golvet.

Inbjudan var tydlig: "Come as a super star or as the super star YOU are. Don't come as you are, make an effort!" Och de gjorde de, gästerna. Vi hade Nicole Kidman med medföljande Tom Cruise (vad de nu gjorde på MTV...), Pink, Bono, Plura (vad HAN nu gjorde på MTV), Celine, en kusligt porträttlik Broder Daniel och många, många fler.

Inför prisutdelningen gick vi till en liten* affär på andra långgatan och handlade lämpliga priser. Chokladsmakande kondomer, massor, som tröstpris. Ett par handklovar med lång kedja till bästa par-effort**. Ett tredelad analkulesträng, kama sutra-kort, intimolja, nätstrumpbyxor (öppna i grenen) en penisförlängare till sämste manlige sångare, en klubba i form av ett penishuvud till sämsta kvinnliga sångerska*** och mycket, mycket mer.

Jag och väninnan C gick loss totalt. Killarna som var med gick mest omkring och såg rejält obekväma ut. Roligast var ändå stället med vibratorer i alla upptänkliga format och färger som pryddes av en stor skylt där det stod:
"Prova gärna stavarna"

LOL!
-----
Nötter:
* Ok, rätt stor. Och välutrustad. På MÅNGA plan....
** Svengelska varning där ja...
*** Som levereades med orden Om du känner lusten att öppna munnen igen, stoppa in den här, SJUNG för guds skull inte!"
-----
Andra bloggar om: vibrator, analkulor, priser, MTV, fest

Helgen

Kräftskiva i helgen - årets första (och enda, tyvärr).
Fantastiskt trevligt arrangerat - en stor sommarstuga i Lysekil och en skön blanding människor. Det är alltid extra roligt med fester där man känner många men inte alla.

Jag lider fortfarande lite av sviterna. Det blev inte så vansinnigt blött - men sent, och stugan var full så visserligen fick vi en säng - MrX och jag - men den var 80 cm bred och vi sov två i den. Finns det hjärterum...

Väl hemma i Göteborg tillbringades kvällen i ryggläge, sängen, filmer, snacks och mys. Bästa söndagsaktiviteten ever!
-----
Andra bloggar om: kräftskiva, söndag, mys

(vad som hade kunnat vara) En alldeles vanlig dag

Lunch på café Kosmos med underbara, älskade, återfunna väninnan A. Tillbaka i mitt liv efter flera års frånvaro känns allt bara så självklart och skönt.

MrX kommer ut och lunchar med oss. Lär känna ytterligare en av mina vänner. är sitt vanliga charmerande jag. A & X diskuterar vem av dem jag egentligen tillhör och kommer till slut generöst fram till att de kan låna ut mig till varandra.

Vi går lite i affärer efter maten (ABCD - där jag hittade en Gucci-jacka som jag hade köpt om jag var miljonär). Håller handen lite avslappnad. Säger hejdå utanför mitt kontor. en mjuk kyss, så går han till sina sysslor och jag till mina.

Och vi är.
Bara.

ÄR
------
Andra bloggar om: vardag, kärlek, vänskap