Följdkonversation

Peacock Dinner Club, 3.30 på lördag morgon.

"Nej, det får du inte. Kanske en annan gång"
Jag skrattar till. Det gör inte han, han ser sur ut.
"Men jag är ju bara i Göteborg för det här. Det finns ingen annan möjlighet för mig att se din lägenhet på flera månader!!"

[tystnad och höjda MsTake-ögonbryn]

"Och det var min lägenhet du var intresserad av att se, eller?"
"Nej gud nej. Skall vi vara ärliga var det ju din nakna kropp jag var ute efter!"

Ärlighet. Refreshing.
*småskrattar*
-----
Andra bloggar om: ärlighet, raggningsknep, uteliv

Gold-digger

I lördags var det möhippa. Två av mina goda vänner skall gifta sig, med varandra, och bruden togs ut på njutningsfull och icke-traditionell möhippa av några vänner.

Icke-traditionell då vi valde alternativet "absolut ingen förnedring", istället var det upplevelser och glädje som präglade dagen, samt en vansinnig massa champagne och jordgubbar. Det var oljemassager och lera, smink&hårkurs och en privat salsalärare. Skitsnygg, och dansade som en gud. Njutning.

Dagen ja, den varade från 10 på förmiddagen då vi möttes upp utanför Storan, och slutade 4.30 på morgonen då jag vandrade hem från BurgerKing efter att ha dansat fötterna trötta på Peacock.

På Peacock hade vi träffat ett annat gäng, ett killgäng. En svensexa, minsann. De satt i tjusiga kostymer och stora flaskor runt ett av de största borden. Det kändes lämpligt att de två gängen festade ihop, så det gjorde vi. Snygga, hela bunten*, och trevliga - tyckte jag först.

Under kvällens gång försökte inte mindre än tre av dem få med mig hem**. Jag säger inget ont om det, man har all rätt att försöka ragga på krogen. Det som störde mig var sättet försöken gick till på.

1. Den förste killen tryckte ner en 100-lapp i min kjolslinning och bad om en lap-dance.
2. Den andre grabben välte ner mig i soffan och satte en hel flaska champagne i mitt knä
3. Den tredje förde en "djup" och sluddrande monolog om hur otroligt mycket pengar alla vid bordet hade, direkt följd av "Kan inte jag få se din lägenhet nu??". Smooth. Jättesmooth. NOT!

Men boys, är det verkligen så sorgligt att detta är bästa raggningsknepen? Va? Eller var detta en ovanligt brattig bunt - jag bara frågar?
-----
Nötter:
* Fast min förmåga att bedömma det var kanske något nedsatt av dagens konstanta alkoholintag.
** En föresats som kanske hade lyckats bättre om inte MrX legat i min säng, vem vet?
-----
Andra bloggar om: möhippa, Peacock, raggning

Kvart i tre?

MsTake till manlig bekant hon bytt 2 meningar med under kvällen (i onsdags) :
"Hejdå O, det var kul att se dig. Jag skall hem och sova nu"

O, inte skämtsamt:
"Vill du ha sällskap? Jag följer med!"

Uuuuuh. Nej!
-----
Andra bloggar om: män, kvart i tre, raggning

Dagens mest misslyckade raggningsförsök

Inatt, på väg hem från jobbet. Klockan är strax efter 03 på morgonen. Halvvägs hem möter jag en man, ett gott stycke äldre än jag är, som tar ögonkontakt. Han sträcker ut handen och halvt om halvt stoppar min raska promenad. På starkt bruten Svenska säger han:

"Fröken!?! Vacker! Vill dy ha sellskapet, ellerrr?"

Men alltså, ursäkta. NU får det fan ta och sluta. Jag är businessklädd, knappt sminkad och har en 18-timmars arbetsdag bakom mig. Vad det än står stämplat i min panna skulle jag gärna vilja bli av med det nu, tack!!

Min reaktion? Jag var för trött för att bli snorkig. Jag tittade på honom och började gapskratta. Emellan skrattattackerna fick jag fram "Skulle inte TRO det, vad!" och gick vidare. Han lämnade mig ifred efter det :)
-----
Andra bloggar om: raggningsknep, trött, hallå!

Underligheter

"Hallå fröken!"

Någon ropar till mig när jag precis har landat på Avenyn. Jag är på väg på middag med en gammal affärsbekant, som hört att jag är "back in business" och gärna ville ses. Så, ok. Känner mig lite fin i guldigt hår och guldiga sandaletter (10 cm stilettklack, mmMMmm), D&G-jacka och vita, tighta jeans. Jo, men ok, jag kände mig rätt snygg. Får man tycka det, in the Sverige place? ;)

"Ja?" Jag vänder mig om och ser ett par stå och titta, där det tydligt är han som ropat på mig. De är av... hmm, jag är inte så bra på nationaliteter... men Iranskt ursprung, kanske? Hon är mycket yngre än han, kanske dotter, kanske inte.

Han springer fram emot mig och tar mig på axeln. Lutar sig nära. Plirar lite.

"Du är en väldigt vacker kvinna."
"Uuuuuhhh.. Tack?"
"Är du ensam?"
"Nej vet du vad!" Det här börjar kännas lite FÖR freaky.
Jag skakar loss mig och går vidare, vinkar åt dem lite medan jag går. Tjejen står bara kvar och tittar, småleende och enigmatisk. Mannen ropar efter mig:
"Men, alltså... Om du är ensam. Vi bjuder gärna med dig. kom med oss så bjuder vi!"

Vad FAN vad det där? Jag fick lite na-na-na-na-na-na-na Twighlight Zone-vibbar... är det BARA jag som råkar ut för sånt här? Jämt och ständigt...
-----
Andra bloggar om: twighlight zone, raggknep, Dolce & Gabbana

Av fulla män och barn...

Lördag natt/söndag morgon, klockan är kvart i fyra. I över en timme har Hon och Han stått vid baren på uteserveringen och pratat, men till slut tröttnade Hon på alla överförfriskade män (Honom inkluderad) och ville hem. Snabb kram. "Tack för ikväll, det var kul att träffas!". "Nejmen, skall du gå?" Väninnan var också klar med kvällen, och båda har de ont i fötterna efter en kväll full av dans och mycket sparsamt med alkohol. Men ändå... Hon stannar sin väninna på väg ut från klubben.

"Jag måste gå tillbaka. Jag kan inte bara lämna det så här."
"Ja, gör det! Han var snygg, och verkar jättetrevlig!"

Hon går tillbaka ut på uteserveringen, där 3 män står och filosoferar över varsin drink - av vilka de inmundigat några för mycket under kvällen. Just Han står med ryggen mot Henne. Hon knackar Honom på axeln och han vänder sig om. När Han ser att det är Hon står förvåning att läsa över hela Hans ansikte.

"Va?? Kom du tillbaks?"
"Ja, jag kom på att jag glömde något."
"Vaddå?"
"Jag glömde att ta ditt nummer."

Hans ansiktsuttryck när det Hon säger lååångsamt bryter igenom spritdimmorna och når in är helt obetalbart. Som i slow motion sprider sig ett glädjestrålande leende sprider över hela Hans uppenbarelse. Om man kunde le med knäna hade Han gjort det. Hon ler inombords och tänker att det är så sant: Barn och fulla människor visar alltid sanningen.

"Ja! Så KLART du skall ha" Han stannar till medan Han letar efter ett visitkort och tittar upp på Henne med ett flin, samt sneglar på sin vän som stått och pratat med Väninnan.
"VANN jag nu, då?"
"Heh. Det vet jag inte. Jag bara kom på att jag skulle tycka det var roligt att träffa dig när du är lika nykter som jag. eller när jag är MYCKET onyktrare"
"Ja! Det vill jag med!!" Han rodnar lätt "Jag nykter då, om jag får välja..."

Så gick Hon igen. Han tog två steg efter Henne och sträckte ut handen, inte för en handskakning utan liksom längtande. Hon vred sig om medan Hon gick och gav Honom ett glatt leende, vinkade, och gick hem.
-----
Andra bloggar om: leenden, krogragg, fin flicka

No Hidden Agenda

Hört inatt, klockan halv 4:

2 överförfriskade män: "Hörrni tjejer, fan vad ni var fräscha då! Skall ni hänga med oss på efterfest?"
Vi: "Eeeeeh. Tack, men nej tack."
"Jooooo, kom igen nu!!! Det blir huuuuur bra som helst"
"Vi tror vi hoppar över det, tack"
"Jomen asså. Vi sticker hem till mig och har fyrkant, det blir kalasbra! Vi gör precis vad ni vill!"
"Va??? Umm, nej, allstå, svaret är NEJ, kan ni gå nu?"
"Ni förstår inte vad ni missar. Ni missar det bästa! Vi skulle vara era lydiga slavar. " ...han knuffar på sin kompis... "Eller hur? SLAVAR!!!"

MsTake sträcker fram handen och lägger den på "ledarens" axel och ser honom djupt och seriöst in i ögonen.

"Jag har alldeles tillräckligt många slavar. Tack för erbjudandet, men nu tycker vi att ni skall gå."

Men de blev inte sura för det. En ordentlig kram och en blöt kindpuss senare seglade de vidare genom natten.

På något sätt måste man ändå beundra direktheten. Här kom man rakt ut och sa vad man menade, utan krusiduller. Att det inte funkade är liksom underordnat.
-----
Andra bloggar om: agenda, utgång, efterfest, fyrkant

Palace - OMG!

I torsdags kväll, efter att jag kommit hem från lilla mamma, satt jag och tittade på slutet av semifinalen i Meldoifestivalen med en något äldre väninna. Vi drack lite gott vin och mådde bra i största allmänhet. När festivalen var över undrade hon om jag hade lust att följa med henne ut.

"Men vi får gå till något ställe där jag inte känner mig gammal"*, sa hon. "Vad sägs om Palace?"
"Jooeeeaaa...." svarar jag, mycket tveksamt "Jag har aldrig varit där, utom på lunch, men är det inte världens köttmarknad där?"**
"Äh, det är det väl överallt!" svarar hon, och det har hon ju på sätt och vis rätt i.

Sagt och gjort, vi tar våra pinaler och traskar ner till Palace runt midnatt.

Jag har tre ord för hur det var:
Oh.
My.
God!

Alltså, det var kul - inte så. Min väninna är fantastiskt rolig och vi hade väldigt skoj tillsammans. Det var rätt kul musik och vi dansade oss svettiga. Men männen. Karlarna. Och kvinnorna. Damerna. Som de betedde sig. Studie i mänskligt parningsbeteende, där mitt framför mina ögon.
"Ööööööh, skall vi dansa?" - En överförfriskad gentleman(?) strax över trettio avbryter mig och väninnan mitt i en mening och klämmer sig in mellan oss.
"Ummm, tack men nej tack - jag skall precis köpa en drink"
"Det är ok, jag kan vänta."

Så STANNADE han där. Mitt emellan oss. Tyst, och full. Och tittade trånande. När han petat mig i midjan för tredje gången, något han tydligen tyckte var väldigt roligt, fick väninnan nog.

"Men gud, take a hint man! Vi vill inte prata med dig."
"Öööööh. Va? Men jag väntar ju på min dans."
"Schas med dig! Bort bort!" Detta ackompanjerat av yviga, bortschasande handrörelser***. Lite senare fick jag rädda henne på motsvarande sätt.

Dansgolvshångel, av värsta fjortissorten. Män som står i baren och inte ens försöker dölja hur de sveper med kikarsiktet inställt på en kvällspartner. Kvinnor som skrattar tillgjort med översminkade ansikten och slänger med felfärgade hår. Det var som att vara på zoo. Fast man inte brukar klättra in i inhägnaderna där.****

Judgmental? You betcha! Det blir roligare så :)
Kommer jag att gå tillbaka? Helt säkert, jag hade skitkul!

/Miss Take - Er guide i Göteborgsnatten
-----
Nötter:
* Förrförra helgen följde hon med mig ut och vi hamnade av något skäl på Park Avenue, där medelåldern för kvällen låg någonstans runt 22. Hon tror kanske att jag alltid går till parker med småvilt? :)
** Inte helt sant. Mediabaren brukade vara på Palace också, och då gick jag dit, men det är ju en väldigt riktad publik...
*** Det var faktiskt nödvändigt. Han förstod inte ord som "Vi skulle vilja prata för oss själva" eller "Ursäkta, du står i vägen": Till slut fanns bara "schas" kvar som alternativ. Sorgligt...
**** Plötsligt förstod jag varför mina vänner refererar till Palace som "Jurassic Park"
-----
Andra bloggar om: Palace, Jurrasic Park, utgång, parningsdans

Hon & Han - en natthistoria

Ja du, spelet mellan man och kvinna när man är berusad... inte så subtle, inte så så vackert.

Sett på krogen igår, strax innan jag gick hem: I vestibulen, vid jackorna. Jag står i jackkön och har inget bättre för mig än att titta på folk.

Hon och han, beskrivning.
Han: Snygg. Riktigt snygg. Runt 27. Välklädd, jackan redan på. Relativt nykter. Armen om...
Hon: Söt men full. Runt 20. KORT kjol, men välklädd. Inga ytterkläder än. Full som en alika. Sluddrar och har svårt att kontrollera ansiktsmusklerna.

Han är på väg att leda henne ut genom dörren när hon stannar till och börjar prata med en kille.

Hon (sluddrande): Men heeej. Du, alltså. Jo. Eh. Du, alltså. Det är så att han (pekar på snygga killen) har efterfest, och han vill att jag kommer, skall du med?"
Han (stelnar till)
Manlig kompis : Säger något ohörbart.

Flickan fortsätter att försöka övertyga sin kompis om att hänga med och medan detta pågår kan jag fysiskt se hur killens övertygelse om att han skall få åka ikväll rinner bort. Han går ifrån mjuk och varm mot henne till stel och avståndstagande. Till slut säger han något i stil med att "nej, det här orkar jag inte" - släpper henne och går.

Tjejen står kvar mitt på golvet och fattar ingenting. Hon är tillräckligt full (och kanske, kanske har åldern med det att göra också) för att faktiskt ha trott att han ville ha med henne på efterfest. Hon var ju intresserad av honom, men att han egentligen sagt "Kom så går vi hem och knullar." har inte slagit henne. Det slår henne fortfarande inte.

Hon tittar sig omkring och vaknar till liv när hon ser att han är på väg ut genom dörren. Hon springer efter. Får honom at stanna. De står och pratar i dörren ett litet tag, killen nu lite stel och lätt... vågar jag säga hånfull, i sin attityd. Här tappar jag dem för jag har kommit fram och får min jacka.

Någon minut senare går jag ut genom dörren. Där står de, åter igen omslingrade. Killen står och pekar på en en annan grabb, som ser besvärad ut, och förklarar - långsamt och tydligt:

"Alltså. Vi skall hem till min kompis som står där. Han har inte en så stor lägenhet. Och jag kan gå i god för dig, men inte för andra. Så jag vill ha med dig, men inte din kompis, förstår du?"
"Aaaaaaaah... oooook" säger hon, tveksamt.

Jag kan se hur hon smälter. Hon tror fortfarande att hon skall på efterfest och att denna snygga grabb är genuint intresserad av henne. Hon har inte sett hans förändring, eller glömt den, nu när han är mjuk igen. Eller, nästan mjuk - något av den lätta hånfullheten hänger kvar (fast det kan ju tveklöst vara min inbillning). Han tittar på sin kompis och blinkar.

Jag går vidare. Ung kärlek? Umm, visst.
-----
Andra bloggar om: knulla, ragg, efterfest

Vill du träffa bulan, bruden?

Ovansående uttalande hördes fredags natt på MysPuben där jag och mina vackra flickor hamnat efter middag och vin. Vi stod och hoppsa-studsade på dansgolvet när det kommer fram en, inte helt nykter, kille och tränger sig emellan oss och börjar dansa med mig. Jag gjorde mitt bästa för att dansa runt honom och återgå till mina darlings, men han böjer sig fram och börjar prata med mig, där mitt på dansgolvet. Det var då han sa det, som en lätt orginell konversationsöppnare.

"Du, vill du träffa Bulan?"

Ooookaaaaajjjj. tänkte jag för mig själv. Den här grabben tar fanimig Rakt På Rödbetan till nya höjder. Irriterat gjorde jag ett nytt försök att tränga mig förbi honom. HAn tar tag i min axel och böjer sig fram igen.

"Jo men, alltså. Jag lovar att du VILL träffa Bulan! Du kan väl försöka?"

Jag slängde en snabb blick ner i "strax under midjan regionen" på honom och konstaterade sedan kallt att "bula" väl var århundradets överdrift. Men visst, mår han bra av det så - och det här kanske funkar för honom ibland. Så jag fick ur mig ett nej och gjorde ett sista desperat försök att lämna honom bakom mig. NU kom jag nästan undan men han spinner runt och får tag i mig igen.

"Asså, kan du inte försöka? Han är jättetrevlig, står därborta."

Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahhhhhhhhh! Glödlampan tändes.

Bulan är alltså denna något överförfriskade mans kompis, som står borta i baren och har skickat honom för att ta kontakt med mig, inte nån ofin syftning på hans egna könsorgan. I get it. Ett hett tips till den här grabben är att inte använda den här typen av smeknamn* när han skall presentera sin kompis för en främling. Min reaktion på frågan "Skulle du vilja träffa min kompis Martin" hade med största trolighet varit varmare än den han fick nu. :)

Hur som helst går jag med bort till "Bulan", mest för att jag skäms så över att ha tänkt i de banor jag gjort. Bulan var mest intresserad av att stå och snacka med en annan kompis och snegla ur ögonvrån på mig, så efter ett par minuter gav jag upp och gick.

"Men men! Du kan inte gå nu. Bulan vill verkligen träffa dig!"
"Då skulle han ha gjort de under det window of opportunity jag gav honom. Blyga pojkar får inte kyssa vackra flickor."

Han såg lite moloken ut, men släppte mig äntligen. Jag återgick till mina tjejer och några fler av de många anekdoter den här kvällen radade upp.
-----
* Vars ursprung jag inte ens vågar spekulera i, nu när vi redan konstaterat hur smutsig MIN fantasi är!
-----
Andra bloggar om: bulan, utekväll, anekdoter

Klisterpojkar

Känner ni igen typen? Du är på krogen med några vänner. En av dina vänner är mycket attraherad av en grabb i ett killgäng och som den goda vänninna du är står du kvar med henne (och dem). När så hon försvinner* och du skall snurra vidare upptäcker du plötsligt att en av pojkarna i gänget fäst sig vid dig - som ett plåster man inte kan skaka av handen.

Det hände mig igår.

Inte så att jag är något hjälplöst våp som inte kan säga ifrån - men när det gäller en kompis till väninnans utvalde kan man ju inte bli hur otrevlig som helst** Han hade bestämt sig för att han var guds gåva till kvinnan och just idag var det jag som tacksamt skulle få tillbe vid hans altare.

Förtvivlat försökte jag vara lite småtyken och bitchig, utan att gå över gränsen. Jag drog mig undan och gjorde fantastiska manövrar för att slippa händer och armar. Jag dansade med andra. Jag böt klubb. Inget hjälpte.

Till slut, 04.30, när jag kommit hem och just lyckats dumpa av honom i min port efter en snabb kram och en piruett för att undvika läppar så kom där ett sms*** som löd:

"...ja sov så gott då...;0) hade nog hellre delat sängen o värmen med dig..."

Jamen, jamen, jamen! Är det verkligen så att det enda en man på jakt förstår är "JAG VILL INTE HA DIG, LÄMNA MIG IFRED!!!" Är det så? Verkligen? Suck...

-----
Nötter:

*Hem med killen ja. Vad trodde DU? Här är vi inte pryda, inte :)
** Jo, man kan, men man bör inte. Inte om man vill ha kvar väninnan...
*** Ja, dum som ett spån är jag, lämnar ut mitt nummer. Jag skyller på spriten jag tog för att döva smärtan.
-----
Andra bloggar om: klister, dissar, utgång

Creepy Wednesday

Igårkväll träffade jag på ett unikum. Hoppas jag. Man vill liksom inte att det skall finnas fler än en, så blir det färre att undvika.

Jag satt hemma i godan ro med näsan i en bok när 2 av mina goda vänner, M & A, ringde.
"Kom kom Ms Take," sa de "det är onsdag, vi går till SoulTrain!".
På vilket jag svarade: "Tack, men nej tack - jag sitter hellre här och läser min bok".

Ummm. Ni kan sluta skratta nu. Sluta skratta sa jag!
Ja, ok då, självklart svarade jag inte så utan någonting mer som:
"Ja, vad kul!", eller kanske till och med "Weeeeeee, gärna!!!*"

Jag traskade iväg till Nivå för att möta upp dem men vi insåg snabbt att det var lite för tidigt på kvällen. Denna hissnande slutsats drog vi av det faktum att det, förutom personalen, var tre** personer på hela stället. Vi beslöt att gå till ett annat ställe (av typen "mysig bar" snarare än nattklubb) för att ta ett par drinkar och prata i en mindre ödslig miljö. Griniga mannen i garderoben tog 20 kronor/man trots att allt vi gjort var att gå upp i baren och vända. Hå hå...

Sagt och gjort, vi anlände till MysPuben*** där gästantalet OCKSÅ, som av en händelse, var tre. Med oss blev det dock sex personer, och just MP är ett ställe där man kan vara sex gäster och ända bara ha det bra. Fast, det beror så klart på vilka sex gäster...

En av de tre killarna, alla Engelsmän, som satt i baren när vi kom blev uppenbarligen alldeles bergtagen av min uppenbarelse. Han stirrade storögt på mig, kikandes runt axeln och över ryggen på vänninnan A. A, som är en bra väninna, gjorde sitt bästa för att sitta ivägen för honom. Hon gungade sig fram och tillbaka som respons på mina gester, vi måste påmint om en ormtjusare med orm****

När hon lyckats blockera hans synfält tillräckligt många gånger hängde sig mannen istället över baren och började diskutera mig med bartendern. Högt.
Vem var jag? Kom jag ofta hit? Är jag singel?
För att förtydliga - jag sitter alltså 1 1/2 meter ifrån honom när detta händer, i en rätt tyst bar.

Eftersom jag inte träffat M & A på ett tag och verkligen inte var på friarstråt gjorde jag mitt bästa för att undvika alla blickar, men det blev svårare och svårare allteftersom kvällen fortskred. Han pratade och skrattade med sina vänner, men då och då tittade han upp igen och råstirrade på mig. Ibland på mitt ansikte, ibland på andra framträdande attribut. Det hela avslutades med att han och hans vänner ställde sig upp, gick bort en liten bit, pratade och stirrade och PEKADE på mig. Sedan gick de hem*****.

Han sa inte ett ord till mig på hela tiden, som jag tror var ungefär två timmar. Däremot som sagt

• Stirrande
• Pekande***** *
• Grabbigt flinande
• Pratande om mig
  

Käre Gud. Jag vet att jag bett dig om en riktig man att tycka om och krama på som tycker om bara mig. Men snälla, låt mig specificera.

Inte. Han.

-----
Nötter:
*Ja, något i den stilen i alla fall.
**Hur många vi var? Jo, just det, tre. Räknade jag in oss i ovan nämnda besökarantal? Japp!
***"Myspuben", eller MP, är från och med nu mitt namn på det här stället, som jag frekventerar för ofta för att vilja namnge.
****Om man bortser från att ormar mycket sällan har långt, lockigt hår, vilket A har. Och så har hon en näsa. Och öron. Äh, det var en dålig liknelse, ok??

*****Eller ja, de gick därifrån i alla fall.
******Är det här normalt beteende i engelsktalande länder?